Nordiskt samarbete stärker motståndskraften mot globala handelsspänningar
Den globala ekonomin är allt mer präglad av geopolitiska spänningar, ökad protektionism och minskat importberoende. För de små, öppna nordiska ekonomierna, där internationell handel är central, innebär detta nya risker.
Alla nordiska länder är starkt beroende av import från Europa, men de största sårbarheterna är kopplade till länder utanför kontinenten, främst Kina och USA. Detta framgår av studien The Value Chains of Nordics – Tracking Resilience and the Vulnerabilities, som genomförts av ETLA Economic Research, Statistics Denmark och övriga nordiska statistikmyndigheter, med finansiering från Nordiska ministerrådet.
Den nya geopolitiska verkligheten har förändrat de globala spelreglerna vilket har gjort det nordiska samarbetet allt viktigare. Analysen ger en djupare förståelse för värdekedjorna i Norden och hur vi genom närmare samarbete kan stärka regionens motståndskraft.
Beroenden och sårbarheter
Nästan hälften av de nordiska ländernas varuimport utgörs av insatsvaror, såsom råvaror och komponenter som används i tillverkningen av andra varor. Andelen är högst i Finland (57 %) och lägst i Danmark och Island (42 %). Den främsta källan till insatsvaror för alla nordiska länder är andra europeiska länder, följt tätt av handel inom Norden.
Studien visar också att Norge och Danmark är mest sårbara för störningar i handeln, medan Sverige och Island är bättre rustade att hantera störningar. Danmark och Sveriges kritiska import kommer främst från USA, medan Finland och Islands beroende ligger hos Kina. Norges sårbarheter är spridda över ett brett geografiskt område.
Stora företag med minst 250 anställda står för merparten av importen och exporten i Norden. I Finland och Sverige är deras roll särskilt framträdande, medan mindre företag har större betydelse i Island och Norge.
Råvaror som är avgörande för den gröna och digitala omställningen har en tydlig geografisk koncentration och är i hög grad beroende av leverantörer utanför Europa. Finland och Norge är de länder som är mest beroende av dessa råvaror.
I det nya geopolitiska landskapet används ekonomiska verktyg i allt högre grad för att uppnå utrikespolitiska mål, vilket utmanar de nordiska ländernas öppna ekonomiska modell. Ett stort beroende av en enskild leverantör eller ett enskilt land innebär en tydlig risk och understryker behovet av kontinuerlig övervakning av värdekedjor.
En mer integrerad nordisk marknad
Avslutningsvis lyfter studien fram att beroendet av import från länder utanför Norden är en gemensam utmaning som kan motverkas av mer samordning. En mer integrerad nordisk marknad kan fungera som en buffert mot externa störningar och stärka regionens ekonomiska styrka.
Centrala insikter från studien
- Majoriteten av nordiska insatsvaror importeras från Europa eller andra nordiska länder.
- De mest sårbara produkterna kommer från länder utanför Europa: Danmark och Sverige är beroende av USA, medan Finland och Island är beroende av Kina.
- Norge och Danmark är mest sårbara för handelsstörningar; Sverige och Island är mer motståndskraftiga.
- Råvaror som är avgörande för den gröna och digitala omställningen har en tydlig geografisk koncentration och är starkt beroende av leverantörer utanför Europa.
- Stora företag dominerar import och export i Norden, särskilt i Finland och Sverige.
- Beroendet av import utanför Norden är en gemensam utmaning som kräver samordnade åtgärder.
- En mer integrerad nordisk marknad kan öka motståndskraften mot omvärldens påverkan och stärka regionens samlade ekonomiska styrka.
