Tolv förslag lägger strategin för det nordiska miljö- och klimatledarskapet

13.04.18 | Nyhet
Tine Sundtoft
Photographer
Heidi Orava
De nordiska länderna måste gå samman om den gröna omställningen, inte minst kring klimatfrågorna, för att länderna var för sig ska kunna agera klokt i de stora strategiska vägvalen. Ett enat Norden stärker också regionens ställning internationellt – såväl politiskt som ekonomiskt, säger Tine Sundtoft, tidigare norsk klimat- och miljöminister som på fredagen lade fram en rapport med tolv strategiska samarbetsförslag för de nordiska miljöministrarna i Stockholm.

Huvudrekommendationen understryker förändringsarbetets brådskande art. Norden måste kraftsamla för att regionen effektivt ska kunna bidra till de långsiktiga klimatmålen i Parisavtalet och de globala hållbarhetsmålen. Tine Sundtoft konstaterar att de närmaste åren är avgörande för många skeenden, inte minst klimatförändringen.

– Världen har varken tid eller råd att komma för sent in i den gröna omställningen, och Norden har både viljan och verktygen för att gå i täten för förändringsarbetet.  I värsta fall kommer klimatförändringen att leda till en negativ utveckling i andra miljöfrågor. Biodiversiteten har redan minskat, med konsekvenser för bland annat luften vi andas, vattnet vi dricker och livsmedelsproduktionen, säger Tine Sundtoft, som i egenskap av klimat- och miljöminister var med och förhandlade fram Parisavtalet.

Stora konkurrensfördelar gömmer sig i samarbetet

Rapporten De nordiske lande i den grønne omstilling – mere end naboer lägger upp till att det nordiska samarbetet systematiskt ska arbeta för att stöda länderna i att hitta och implementera de bästa lösningarna inom såväl lagstiftning, administration som teknologi. Det ska också finnas starkt lösningsfokus i den kunskapsproduktion och forskning som samarbetet finansierar.

De nordiska länderna förhåller sig den gröna omställningen på liknande sätt, men har enligt Tine Sundtoft också liknande erfarenheter av till exempel naturförhållanden, användning av kemikalier och utmaningar för biodiversiteten, som ofta kompletterar varandra. Därför finns det goda möjligheter för kunskapsdelning och utveckling av högkvalitativa, kostnadseffektiva lösningar som i slutänden skapar konkurrensfördelar på den globala marknaden.

Plastanvändningen kan utgöra det nordiska samarbetets startpunkt för att konkretisera den cirkulära ekonomin och minska på användningen av naturresurser. Att 700 000 ton plast bränns eller landar på soptippar runtom i Norden varje år är ett resursslöseri som kan vändas till en vinstaffär för såväl miljön som industrin. Här föreslår Sundtoft etableringen av ett nordiskt forum för en giftfri och cirkulär ekonomi för plast.

Det ligger också ett stort pedagogiskt uppdrag i att översätta den gröna omställningen till ett språk som kan förstås både i ett samhälleligt och ekonomiskt perspektiv.

– Det är viktigt för att kanalisera både privata och offentliga kapitalinvesteringar till den gröna omställningen. Det nordiska samarbetet bör samla nordiska nyckelaktörer som kan påskynda utvecklingen av grönare finansmarknader. På offentlig nivå bör länderna stödas i optimal användning av offentliga medel som stöder den gröna omställningen, säger Sundtoft.

Kastar bollen till politikerna

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten anser rapportens slutsatser vara högrelevanta för det nordiska miljö- och klimatsamarbetet.

– Genomlysningen är ett resultat av den reform som det nordiska samarbetet genomgått och lägger grunden för att samarbetet ska få till stånd ett ännu större mervärde på klimat- och miljöområdet de kommande åren, säger Høybråten.

Tine Sundtoft kastar över bollen till politikerna med en direkt uppmaning att omsätta samförstånd och välvilja i handling.

– För att de nordiska länderna var för sig ska klara övergången måste ländernas ledare slå ihop sig och stöda varandra. Alla är eniga om att Norden har förutsättningarna och viljan att visa vägen i omställningen som världen måste och ska genomgå för att 10 miljarder människor ska klara av att leva på jorden år 2050. Nu är det dags att agera, säger Sundtoft.

Enligt Sveriges miljöminister Karolina Skog, ordförande för Nordiska ministerrådet för miljö och klimat 2018, sätter rapporten fingret på flera viktiga möjligheter att flytta fram positionerna i det nordiska miljösamarbetet.

– Miljöfrågorna är till sin natur gränsöverskridande och det är bara med gemensamma insatser vi kan möta de utmaningar vi står inför. Rapporten bekräftar detta och lyfter vikten av att vi även i fortsättningen stärker och fördjupar vårt redan goda nordiska samarbete, säger Skog.

Rapporten ”De nordiske lande i den grønne omsilling – mere end naboer” (De nordiska ländena i den gröna omställningen – mer än grannar) har kommit till efter över hundra diskussioner som Tine Sundtoft fört med bl.a. ministrar, riksdagsledamöter, tjänstemän, forskare och miljöorganisationer i hela Norden samt inom EU, FN och OECD. Rapporten är den fjärde sektorspecifika strategiska analysen på nordiskt plan .

Läs rapporten i sin helhet