Utskott vill säkra samiska barns språkliga rättigheter

Det handlar om ett medlemsförslag från partigruppen Nordisk grön vänster (NGV) om att öka produktionen av samiska läromedel och utbildningen av samiska lärare. Enligt utskottet bör man utreda hur samiska barns språkliga rättigheter och behov tillgodoses i Norden. Utskottet efterlyser ett ökat samarbete mellan Norge, Sverige och Finland för att trygga de samiska språkens framtid.

Utskottet föreslår att en nordisk samarbetsgrupp tillsätts för att undanröja hinder för skolsamarbetet i de samiska områdena. Dessutom vill utskottet se konkreta åtgärder för att säkra samiska barns rättigheter till utbildning på sitt modersmål genom ett ökat nordiskt samarbete.

”De nordiska länderna har ett gemensamt ansvar för att säkra de samiska språkens framtid. Att barn får rätten till utbildning på sitt modersmål är en förutsättning för att språken ska kunna leva vidare”, säger utskottets ordförande Veronika Honkasalo.
 

Lärarbristen är en avgörande fråga. Behovet av behöriga samiska lärare är stort, då högskolor idag endast utbildar 25-30 lärare per år, samtidigt som efterfrågan är betydligt högre.

Liv Inger Somby, rektor för Samisk högskola (Sámi allaskuvla), besökte Nordiska rådets utskott i februari och betonade hur viktigt det är att Norden agerar gemensamt för att motverka bristen på samiska lärare. Idag kan Samisk högskola utbilda 25-30 lärare årligen, men behovet är betydligt större.

Utskottet anser att både Nordiska ministerrådet och regeringarna i Norge, Sverige och Finland bör arbeta för ett mer djupgående och långsiktigt samarbete för att utöka antalet behöriga samiska lärare samt samiskt läromaterial.

Utskottet önskar ett gemensamt nordiskt ansvar för de samiska språkens framtid och menar att frågan bör stå högt på den politiska agendan. Nordiska ministerrådets språkdeklaration 2024 fastslår att de nordiska länderna har ett gemensamt ansvar för att bevara och utveckla minoritetsspråk.

”Det krävs ett nordiskt samarbete för att försäkra att samiska barn får tillgång till utbildning på sitt modersmål”, säger Lars Mejern Larsson, vice ordförande.

Ett enigt utskott stöder medlemsförslaget och betonar vikten av att de nordiska länderna samarbetar för att avlägsna gränshinder och hitta gemensamma lösningar. Utskottet fortsätter nu arbetet och vill se att konkreta åtgärder förverkligas genom ett starkare nordiskt samarbete.