Susanne Ringell

Susanne Ringell skulle kunna karakteriseras som en poet och dramatiker med förkärlek för kortprosa. Hennes senaste bok God morgon är en bångstyrigt levande organism utan genrebestämning. Här finns ett jag som reflekterar över världen och livet men den essäistiska tonen bryts av poesi, fiktion och sceniska och dramatiska inslag. August Strindbergs skådespel Ett drömspel är en viktig intertext för boken, och Strindbergs inledande ord i det stämmer in också på Ringells sätt att skriva: ”… på en obetydlig verklighetsgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster: en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, orimligheter och improvisationer.”

God morgon består av tio prosastycken av varierande längd. I samtliga befinner sig jaget och hennes man på resa, ofta till så kallade turistparadis: ”hela världen vill komma bort från hela världens elände, lämna det bakom sig, komma fram till bort.” De två är älskande, ”som sådana alltid hjälplösa”, och balanserar mellan närhet och avstånd. Plötsligt materialiserar sig i apartamenton ett annat par, Claire och Pascal. Med hjälp av det franska parets yvigare rörelsemönster, som går från separation över återförening till bröllop, iscensätter Ringell könet ”som en ständigt pågående performance”.

Överhuvudtaget har Susanne Ringell ett säkert öga för det dramatiska: scener, rekvisita, dräktbyten, entréer och sortier. Men de prydliga dramaturgiska bågarna bryts av. En gammal hund ligger under en filt och dör, men har ett så starkt hjärta att det fortsätter slå ännu när berättelsen tar slut. En annan berättelse får fart när jaget lyckas övervinna sin besvikelse, men slutar med att besvikelsen visar sig ha saknat grund. Vad som har hänt är inte viktigt, ”att är alltid viktigare än för att.” Gång på gång åker de självmedvetna huvudpersonerna ut i skuggorna och scenen fylls av ljuset från vardagsänglarna som sopar och bäddar och kan tyda både djur och människor. En öppenhet för både verklighet och dröm så stor att den närmar sig hudlöshet skrivs fram av ett språk fyllt med rörelse, färg och ömsinthet. Till och med oss, bokens duniga läsare, omfattar Ringell med sin vänliga omsorg. Innerligheten är stark, men kompas alltid av en underfundig humor och känsla för det tragikomiska:

Susanne Ringell är född 1955 och bosatt i Helsingfors. Hon är utbildad skådespelare men skriver numera på heltid. Debuten skedde 1993 med novellsamlingen Det förlovade barnet. Sedan dess har hon publicerat ett dussin böcker samt skrivit pjäser och hörspel. Hon har nominerats för och belönats med flera priser, bland annat Hugo Bergroths språkpris, Svenska Yles litteraturpris och pris av Svenska litteratursällskapet.