Nordisk deklaration om erkännande av bevis avseende högre utbildning Reykjavik-deklarationen (reviderad 2022)

Den 15 mars 1971 undertecknade Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) Avtal om kulturellt samarbete vilket syftade till att vidga möjligheterna för studerande inom högre utbildning och andra att utbilda sig och avlägga examen vid de övriga nordiska ländernas utbildningsinstitutioner samt åstadkomma ömsesidigt erkännande av examina, delexamina eller andra bevis på utbildningsprestationer.

Den 9 juni 2004 undertecknade MR-U Nordisk deklaration om erkännande av bevis avseende högre utbildning (Reykjavikdeklarationen). Den byggde på Europarådets och Unescos gemensamma Konvention om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (Lissabonkonventionen, 1997) och dess bilagor. Reykjavikdeklarationen var utformad för att främja ett fördjupat samarbete om ömsesidigt erkännande inom högre utbildning i Norden.

Efter flera år med nära samarbete inom området för erkännande beslutade MR-U att revidera deklarationen och 2016 undertecknades ett uppdaterat avtal. År 2020 åtog sig ministrarna i det europeiska området för högre utbildning i Romkommunikén att säkerställa ett automatiskt erkännande av akademiska kvalifikationer. Den reviderade versionen av Reykjavikdeklarationen är ett uttryckt för ett långvarigt samarbete, ett engagemang för ett fullständigt ömsesidigt erkännande av utbildningskvalifikationer och ett avskaffande av utbildningsmässiga hinder för rörlighet i Norden.

Enligt de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) är en av de viktigaste utmaningarna hur man skapar bästa möjliga förutsättningar för fri rörlighet för personer och företag i Norden. Med detta i åtanke kommer de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland att arbeta tillsammans för att säkerställa att ny nationell lagstiftning och det sätt på vilket de nordiska länderna genomför EU:s lagstiftning inte skapar nya hinder för fri rörlighet i regionen.

De nordiska länderna har under många år samarbetat inom utbildning, både inom ramen för Lissabonkonventionen och som medlemmar i det europeiska området för högre utbildning. Länderna har under denna tid byggt upp ett stort förtroende för det befintliga systemet för ömsesidigt erkännande inom högre utbildning. Det nordiska nätverket för erkännande av utbildningar (NORRIC), som omfattar ENIC-NARIC-kontoren [1] i samtliga nordiska länder, har aktivt arbetat med och löst problem rörande erkännande samt höjt kvaliteten och ökat effektiviteten när det gäller former för erkännande i Norden.

Ömsesidigt förtroende och samarbete utgör grunden för ett faktiskt automatiskt erkännande av högre utbildningskvalifikationer mellan de nordiska länderna. Vidare har rätten att ansöka om tillträde till fortsatta studier på nästa nivå också ingått i nordiska avtal sedan 1996. I överenskommelsen om tillträde till högre utbildning, som slöts 1996 och förnyades 2018, anges följande: ”En utbildningssökande, som är behörig till högre utbildning i det nordiska land, där han/hon är bosatt, är också behörig att ansöka om tillträde till högre utbildning i de andra nordiska länderna.”

Det nordiska samarbetet inom området för erkännande kommer att underlätta ett ännu närmare samarbete om gemensamma bedömningsriktlinjer och god praxis när det gäller erkännande av examina, studiernas längd och tidigare lärande. De nordiska länderna kommer att fortsätta att främja systemet för automatiskt erkännande.

Utbildnings- och forskningsministrarna fastställde mål och riktlinjer i den ursprungliga Reykjavikdeklarationen. Denna reviderade version kommer att leda till ett ännu närmare samarbete mellan berörda organ, ligga till grund för anpassning till förändrade omständigheter och underlätta det gemensamma uppföljningsarbetet av utvecklingen inom högre utbildning på både nordisk och europeisk nivå.

Den reviderade Reykjavikdeklarationen kommer att säkerställa att

• kvalifikationer för högre utbildning från ett nordiskt land erkänns i de andra nordiska länderna.
• de nordiska länderna samarbetar för att upprätthålla det ömsesidiga förtroende som krävs för att fortsatt genomföra automatiskt erkännande.
• de nordiska länderna fortsätter att stärka administrativt och metodologiskt samarbete om utvärdering av kvalifikationer från nordiska och andra länder, t.ex. genom bildande av arbetsgrupper och genom det pågående utbytet av information och god praxis inom högre utbildning, i synnerhet via nätverket NORRIC. Berörda ministerier, myndigheter och universitet och högskolor i Norden kommer att delta aktivt i samarbetet och informationsutbytet.
• nationella organ kontinuerligt granskar det sätt på vilket deklarationen genomförs och tillämpas, kartlägger sådan utveckling som kräver särskild uppmärksamhet och aktivt engagerar berörda aktörer i detta arbete.
   

MR-U kommer att övervaka hur denna deklaration tillämpas i praktiken och vidta de åtgärder som krävs på grund av utvecklingen.

Den 5 maj 2022, Trondheim 

Jesper Petersen,Utbildnings- och forskningsminister, Danmark

Li Andsersson, Undervisningsminister, Finland

Ásmundur Einar Daðason, Utbildnings- och barnminister, Island

Ola Borten Moe, Minister för forskning och högre utbildning, Norge

Anna Ekström, Utbildningsminister, Sverige

Jóannes V. Hansen, Representationschef, Färöarna

Peter P. Olsen, Minister för utbildning, kultur, idrott och kyrka, Grönland

Alfons Röblom, Högskoleminister, Åland

[1] European Network of National Information Centres on academic recognition and mobility (ENIC), National Academic Recognition Information Centres (NARIC).