Samhällssäkerhet och resiliens som förstärkare av rättsstat och demokrati i Norden

Vi nordiska justitieministrar vill betona vikten av att stärka samhällssäkerheten, resiliens och be-redskapen i Norden. Snabba förändringar i omvärlden och kriser förutsätter att hållbara samhällen förbereder sig på olika hot och scenarier.

Vi bekämpar tillsammans gränsöverskridande organiserad brottslighet, gängbrottslighet och ungdomsbrottslighet, hybridhot, infiltration, olika former av korruption samt människohandel. I de nordiska länderna betonar vi demokratins och rättsstatens ömsesidiga beroende – även kriser ska bemötas utan att de grundläggande fri- och rättigheterna och de gemensamma värde-ringarna äventyras. Denna nordiska modell vill vi värna om och stärka även i framtiden.

I maj 2025 antog de nordiska statsministrarna en gemensam förklaring om att främja resiliens och säkerställa en effektiv civil beredskap. I deklarationen konstateras att det nordiska samar-betet inom rättssektorn fokuserar på att främja rättsstaten och demokratin samt på att bekämpa våldsbejakande extremism, terrorism och organiserad brottslighet, vilket stärker säker-heten och samhällets resiliens. Också vid de nordiska justitieministrarnas ministermöte i juni 2025 stärktes den gemensamma förståelsen för att stärka rättsstatens resiliens och bekämpa hybridpåverkan.

Vi nordiska justitieministrar betonar att våra länder är starka och fungerande demokratiska rättsstater som tryggar en gemensam nordisk värdegrund och gemenskap även i svåra tider. Vi betonar behovet av att stärka de nordiska ländernas resiliens genom att främja en övergripande och omfattande föregripande beredskap inför kriser, säkerhets-, cyber- och hybridhot som rik-tar sig mot samhället. Vårt mål är att olika brott, hybrid- och cyberangrepp, terrorism, sabotage, våldsbejakande extremism och radikalisering eller gängbildning som äventyrar samhällsord-ningen inte får växa i samhället heller under undantagsförhållanden.

Vi anser att det är viktigt att de nordiska ländernas samhällssäkerhet, resiliens samt bered-skapsåtgärder och funktionsförmåga för att klara av olika kriser utvecklas och övas tillsammans på förhand.

Centrala samarbetsområden

I de nordiska justitieministrarnas Samarbetsprogram för 2025–2030 betonas vikten av nordiskt samarbete för att främja samhällssäkerhet och motståndskraft i de nordiska samhällena. Med hänvisning till de övergripande målen om nordisk rättsenhet, starka och välfungerande rättsstater och demokrati i de Norden, samt att förebygga och bekämpa brottslighet, vill MR-JUST be-tona vikten av samarbete inom följande delområden för att stärka säkerheten och resiliens i samhället, och vil särskilt:

• Säkerställa ett tillräckligt informationsutbyte och utbyte av god praxis om bättre identifiering av cyber- och hybridhot och beredskap för dem. Vi vill främja samarbetet mellan centrala myndigheter och aktörer som en del av beredskapen så att vi i Norden tillsammans kan förbereda oss och möta kriser som starka aktörer.

• Betona betydelsen av ett gott samarbete och informationsutbyte både på politisk nivå och tjänstemannanivå nu och i fortsättningen. Organiserad brottslighet, korruption och människohandel är ofta gränsöverskridande brottslighet, och därför är det nödvändigt att utbyta information och erfarenheter mellan de nordiska länderna för att effektivare kunna förebygga och bekämpa brott i hela regionen också som en del av den förebyggande beredskapen inför krissituationer.

• Stärka medborgarnas förtroende för myndigheterna. Förtroende är en central grund för sam-hällets resiliens: det stärker samarbetet mellan myndigheter, frivilligorganisationer och medborgare, vilket ökar beredskapen att agera tillsammans också i exceptionella situationer. Ett samhälle som bygger på rättsstaten och demokratiska värderingar stärker denna resiliens och bidrar till vår totala försvarsförmåga.

• Uppmana till att beredskapsärenden med koppling till rättsområdet i fortsättningen kommer att behandlas regelbundet vid de nordiska mötena på justitiesektorns förvaltningsområde samt i de nordiska arbetsgrupperna under MR-JUST för att stärka informationsutbytet och erfarenhetsutbytet.

De nordiska justitieministrarna som skrivit under deklarationen:

Peter Hummelgaard, Danmark

Leena Meri, Finland

Bjarni Kárason Petersen, Færøyene

Þorbjörg Sigríður Gunnlaugsdóttir, Island

Astri Aas-Hansen, Norge

Gunnar Strömmer, Sverige

Ingrid Zetterman, Åland