Nya direktören tror på starkare nordiskt samarbete efter coronan

01.02.21 | Nyhet
Nordiska rådets direktör Kristina Háfoss

Kristina Háfoss

Photographer
Charlotte de la Fuente

Nordiska rådets nya direktör Kristina Háfoss vill se mer information om nordiskt samarbete i skolorna och hon vill också att nordborna ska se den konkreta nyttan av samarbetet.

Minister, lagtingsmedlem, avdelningschef på försäkringsbolag, bankekonom, elitidrottskvinna. Kristina Háfoss från Färöarna har hunnit med en hel del under sitt 45-åriga liv. Nu tar hon över som direktör för Nordiska rådet med en stark tro på ett ännu djupare nordiskt samarbete.

Den 1 februari inledde Kristina Háfoss sitt nya jobb vid Nordiska rådets sekretariat i Köpenhamn. Men första dagen på jobbet är sig inte lik i dessa tider, förstås. Coronapandemin rasar för fullt, så i stället för att checka in i Nordens hus på Ved Stranden 18, är det hemmaarbete som gäller för den nya direktören.

Nu ska hon som högsta tjänsteman i Nordiska rådet bidra till att lotsa det nordiska samarbetet ur coronakrisen. Pandemin har satt samarbetet på stora prövningar, men Kristina Háfoss ser hellre möjligheterna än problemen, och hon tror på att pandemin kan ge ett lyft för det nordiska samarbetet.

- Man kan alltid använda tid till att se vad som har gått fel, och självfallet ska vi ta lärdom av pandemin, men jag vill se framåt och jag tror att krisen kan stärka samarbetet. Nu har vi sett vad som kan ske i en kris och det kan bidra till att vi framöver kan ta fram gemensamma nordiska lösningar, till exempel inom krisberedskap, säger Kristina Háfoss.

Bort med gränshinder

Kristina Háfoss talar varmt för den fria rörligheten i Norden och ser gärna att alla gränshinder som bromsar mobiliteten försvinner.

- I vårt arbete ska vi ha fokus på dem som vill jobba, studera och driva företag på tvärs av gränserna. De ska känna att det finns ett nordiskt samarbete som gör det lätt för dem att flytta från ett land till ett annat, eller bo i ett land och arbeta i ett annat. Vi har kommit långt, men vi har vi inte kommit i mål ännu.

Ett viktigt verktyg i det arbetet är enligt Kristina Háfoss digitaliseringen, en fråga som hon tidigare jobbat med på nordisk nivå som minister med ansvar för digitalisering och genomförande av elektroniskt ID och digital infrastruktur på Färöarna. Hon tar e-ID som ett exempel på digitaliseringens möjligheter för fri rörliget.

- När vi får de nordiska e-ID-systemen att ”tala” med varandra så blir det möjligt för nordborna att använda sina nationella e-ID i andra nordiska länder. Det vore ett stort steg i arbetet mot gränshinder. Och vi är inte så långt ifrån att lyckas, säger Kristina Háfoss.

Mer nordiskt i skolorna

Háfoss vill också få in det nordiska samarbetet i barnens och ungdomarnas värld. Mera undervisning om våra länder, vår historia, kultur och våra språk, och om det nordiska samarbetet är hennes önskemål, och även mer fokus på att visa att samarbetet inte bara ett politiskt projekt, utan att det har betydelse för vanliga människor.

Dessutom lyfter hon Nordens betydelse som föregångare internationellt när det gäller bland annat klimatfrågan, Arktis och demokrati samt kampen mot orättvisor och ojämlikheten i världen.

Både ekonom och jurist

Kristina Háfoss har haft en framgångsrik karriär ända sedan hon 1992 blev intresserad av samhälle och politik i samband med en stor ekonomisk krasch på Färöarna. Händelsen fick henne till att läsa nationalekonomi vid Köpenhamns universitet. Men för att förstå samhället bättre läste hon också juridik, och tog två examina på samma tid som man normalt tar en.

Háfoss har också hunnit vara ledamot i det färöiska lagtinget, första gången invald som yngsta kvinna någonsin som 26-åring, hon har varit minister i två omgångar, arbetat i bank och varit avdelingsdirektör på det största försäkringsbolaget på Färöarna.

Och så har hon varit elitidrottare, bland annat medlem av det färöiska landslaget i simning, ungdomslandslaget i volleyball, samt färöisk mästare i löpning. Háfoss har också gått i musikskola som barn och ung, och spelar piano.

I dag är det familjen, man och fyra barn som prioriteras, när hon inte jobbar.

- Jag gillar också att ta en löptur eller promenad i naturen. Och finns det tid så läser jag gärna, säger Kristina Háfoss.

Avtalet som rådsdirektör är på 5+3 år. Hur ser Norden ut om åtta år, Kristina Háfoss?

- Jeg hoppas och önskar att vi har uppnått ett starkare nordiskt samarbete än i dag och alla de gränshinder som vi känner till i dag är borta. Jag ser också framför mig att våra e-ID kan användas i alla nordiska länder och att Norden som region har ett starkare utrikespolitiskt samarbete och att vi har nått visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region.

Kristina Háfoss efterträder Britt Bohlin, som var direktör i sju år 2014-2021.

Faktabox:

Namn: Kristina Háfoss

Född: 26 juni 1975

Bor: I Köpenhamn och Torshavn

Familj: Man och fyra barn.

Utbildning: cand.polit och cand.jur vid Köpenhamns universitet och CBA-utbildning (Certificate in Business Administration).

Parti: Tjóðveldi, ett vänsterparti som arbetar för självständighet för Färöarma

Politisk karriär: Ledamot i färöiska Løgtingið 2002-2004, 2011-2015 och 2019-2021, minister for kultur, utbildning och forskning 2008 och finansminister 2015-2019. Parlamentsmedlem i Västnordiska rådet 2019-2021.

Övrig karriär: Ekonom i Landsbanka Føroya 2004-2005, ekonom & projektledare i Føroya Banka 2006, avdelingsdirektör i Tryggingarfelagið Føroyar, Betri pensjón og TF Holding 2007-2011 samt rådgivare och compliance officer 2011-2015. Har också varit medlem i flera olika styrelser bl.a. i det färöiska näringslivet och ordförande i det färöiska jurist- och ekonomiförbundet.