Stärkt samarbete inom handeln kan ge stor nordisk nytta

Rapporten ger rekommendationer på fem områden där samarbetet kan fördjupas. Det gäller standardisering, ömsesidigt erkännande av varor, ökat samarbete kring EU:s tjänstedirektiv och implementering av EU-direktiv samt bättre samordning mellan de nordiska Solvit-centren, en tjänst som hjälper företag och privatpersoner att ta tillvara sina rättigheter på EU:s inre marknad.

De nordiska länderna har en hel del att vinna på att undanröja gränshinder för handeln och på fördjupat samarbete inom handeln, betonar Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium.

- Nitton procent av Nordens totala export av varor stannar inom Norden. Det innebär att små förändringar i handeln kan leda till stora resultat.

Anders Ahnlid lyfter starkt fram betydelsen av nordiska nätverk, som enligt honom i dag inte är lika starka som tidigare.

- Det viktigaste budskapet i vår rapport är att vi bör upprätta nätverk mellan nordiska tjänstemän som är aktiva på de områden som kan fördjupa den nordiska marknaden. Om vi ska nå framsteg så måste högre prioritet ges åt handelsrelationerna i det nordiska samarbetet både politiskt och på tjänstemannanivå.

Varför är det viktigt att implementera rekommendationerna i Kommerskollegiums rapport?

- I en värld som inte längre präglas av stabilitet så är samarbetet mellan nära grannar allt viktigare. Vi vill att de nordiska statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region 2030 uppfylls. Därför finns det starka skäl för att lägga i en högre växel för att underlätta handeln mellan de nordiska länderna och med ännu större kraft än tidigare riva de gränshinder som trots allt ännu förekommer, säger Ahnlid.

Anders Ahnlid presenterade rapporten Stronger Integration and Enhanced Free Movement in the Nordic Region på Gränshinderrådets möte i Oslo den 27 april, där den fick ett gott mottagande.

- Det här är en konkret rapport som tar fasta på fem tydliga områden som Kommerskollegium vill arbeta med. De ligger på en mer överordnad nivå än Gränshinderrådets arbete. Men det finns ett tydligt samband, så där vi hittar konkreta gränshinder, till exempel när det gäller standarder, ser jag en nytta av att vi kan samarbeta, säger Vibeke Hammer Madsen, som är Gränshinderrådets ordförande under 2022.

Både Gränshinderrådet och Kommerskollegium arbetar för ökad fri rörlighet i Norden. Gränshinderrådet jobbar både för frågor som rör privatpersoner och företag, medan Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandeln, EU:s inre marknad och handelspolitik.

Gränshinderrådet höll ett tvådagarsmöte i Oslo den 27-28 april. Mötet gästades av bland andra Norges biståndsminister Anne Beathe Kristiansen Tvinnereim, som är ordförande för de nordiska samarbetsministrarna under 2022.  Dessutom gästades mötet av Sametingets Runar Myrnes Balto, som presenterade en rapport om vilka gränshinder samerna stöter på i Norden.

På mötet hade Gränshinderrådet också en grundlig genomgång av hur rådet ska jobba med sina tre stora prioritetsområden: digitalisering, skattefrågor och ömsesidigt godkännande av yrkesexamina.