Sidoevenemang på COP30 lyfte fram nordiskt ledarskap i att bygga resilienta livsmedelssystem och cirkulär bioekonomi
Sari Multala, Finland’s Minister of Climate and the Environment
Livsmedelssystemen kärna i klimatåtgärder
Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann öppnade sessionen och betonade den nordiska ambitionen: "Vi vill att det här evenemanget ska bli en språngbräda till att säkerställa att livsmedel och bioekonomi finns med på vår gemensamma agenda, så att livsmedelssystemen kan leverera säker, näringsrik och hållbar mat till alla", sade hon. Norden är visserligen föregångare inom hållbarhet, men Ellemann medgav att de nordiska länderna fortfarande har en lång väg att gå och mycket att lära av varandra.
Hon framhöll även deklarationen som de nordiska ministrarna för fiske, vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk presenterade på öppningsdagen av COP30 och som understryker livsmedelssystemens och bioekonomins potential att hantera klimatförändringarna genom både begränsning och anpassning.
Finlands klimat- och miljöminister Sari Multala lyfte fram de nordiska näringsrekommendationerna som en hörnsten för hållbar kost: “De nordiska näringsrekommendationerna är viktiga för att möjliggöra hållbara livsmedelssystem i Norden,” förklarade hon. I Finland följer alla offentliga måltider i skolor och institutioner redan rekommendationerna, vilket säkerställer hälsosamma och klimatvänliga val.
Sari Multala talade också om vikten av att ställa om Finlands bioekonomi: "Skogen har länge varit vår viktigaste naturresurs. Idag måste vi hitta sätt att skapa ett större mervärde från denna resurs, samtidigt som vi säkerställer att den används på ett hållbart sätt och stöder en cirkulär ekonomi.”
Komplicerade övergångar kräver både vetenskap och politik
Talarna var överens om att det är komplicerat att förändra livsmedelssystemen och att detta måste baseras på vetenskap. Jean-François Soussana från den vetenskapliga rådgivande kommittén för FN:s Food Systems Coordination Hub varnade: "Vi misslyckas med våra livsmedelssystem—näringsbrist, ökande kroniska sjukdomar och ojämlikhet finns kvar." Han efterlyste metoder som sammanför klimat, biologisk mångfald och sociala faktorer, med inspiration från traditionella metoder som kombinerar hållbarhet och koldioxidlagring.
Innovation och engagemang från den privata sektorn
Johanna Hagelberg från det finsk-svenska skogsindustribolaget Stora Enso visade hur deras fiberbaserade förpackningar stöder cirkularitet. "Vi planterar fler träd än vi avverkar och upp till 94 % av våra förpackningar återvinns i Europa,” förklarade hon.
Bernhard Mauritz Stormyr från Yara International, ett norskt företag som utvecklar växtnäring och jordbrukslösningar, lyfte fram effektivitet som en klimatpåverkande faktor: ”Globalt sett försvinner 35 % av näringsämnena ut i miljön. Vi har verktyg för att hjälpa jordbrukarna att använda mindre resurser och minska utsläppen”, sade han. Yara investerar i gödselmedel med låga koldioxidutsläpp, anläggningar för koldioxidavskiljning och produktion baserad på förnybar energi, och visar hur politiska incitament som koldioxidprissättning kan bidra till att öppna storskaliga projekt för minskade koldioxidutsläpp värda miljarder.
Centrala utmaningar: risker, rättvisa och skalning
Paneldeltagarna var eniga om att det är avgörande att minska riskerna med övergången. Jordbrukare är ofta fast i befintliga leveranskedjor, vilket gör stora förändringar dyra och riskfyllda. Soussana förespråkade offentlig upphandling och koldioxidprissättning för att belöna klimatsmarta metoder, medan Jelle Van Loon från CIMMYT betonade vikten av att göra innovation tillgänglig och inkluderande, och framhöll att mekanisering och digitala verktyg måste anpassas till lokala förhållanden och läskunnighetsnivåer. Han tillade även att kvinnliga jordbrukare, som ofta är utestängda från beslutsfattandet, behöver riktat stöd.
Hopp och nästa steg
Trots de stora utmaningarna var talarna optimistiska. ”Viljan till samarbete ger mig hopp,” sade Johanna Hagelberg och nämnde Stora Ensos partnerskap med ursprungsbefolkningar i Brasilien och Venezuela. Sari Multala lyfte fram Finlands plan att öka utgifterna för forskning och utveckling till 4 % av BNP fram till 2030 för att möjliggöra genombrott som att producera protein från elektricitet och luft, vilket kan innebära en stor förändring i den globala livsmedelsförsörjningen.
Budskapet från diskussionen var tydligt: bioekonomi och omvandling av livsmedelssystemet är oumbärliga för att uppnå klimatmålen. För att nå dessa mål krävs stark politik, vetenskapsdrivna lösningar och nära samarbete över sektorer och gränser. Som Jean-François Soussana sammanfattade: ”Allt måste hänga ihop—och vetenskapen kan bidra med systemtänkande.”