Elin Bengtsson

Ormbunkslandet
Elin Bengtsson: Ormbunkslandet. Ungdomsbok, Natur & Kultur, 2016.

Elin Bengtssons ungdomsroman Ormbunkslandet handlar om Margit och Mika, två syskon som älskar varandra. I redskapsförrådet där hemma har de sin fristad och sitt gömställe. Där kan de ligga tätt intill varandra på staplarna av trädgårdsdynor, omgärdade av fisknät, färgburkar och verktyg, skyddade från mammasteg och pappaögon. Även skogen erbjuder skydd, låter dem vara regenter över sitt eget land, ormbunkslandet.

Margit och Mika har länge vetat att deras relation inte är accepterad, att det de gör är onormalt och äckligt i andras ögon. När de som barn försökte hitta ett ord för det på bibliotekets lånedator fann de ett som lät som en insekt, men ”en krälande gråsugga snarare än en fjäril”.

Det är Margits berättelse vi får ta del av, men indirekt också Mikas, för de är ju ett. De har levt i symbios i hela deras liv, utkämpat ett gerillakrig tillsammans mot världen. Ända till dess att Mika bestämmer att det inte går längre, att deras kärleksrelation måste upphöra. Så han åker iväg, påbörjar sin militärtjänst och lämnar Margit kvar, utestängd från den enda gemenskap hon har känt i hela sitt liv. Hon klarar inte av det, och för att inte alldeles gå sönder reser hon också, till Malmö, trots att det bara är två månader kvar till studenten.

Med stor precision beskriver Elin Bengtsson Margits känslor inför den separation som hon själv inte har valt. Margits berättelse är hennes försök att hantera smärtan och tomrummet och att finna ett sätt att gå vidare, hitta nya sammanhang att vara i, nya människor att leva med. Det finns inte längre något ormbunksland för Margit, men det finns andra typer av land, vinbärsland. Och det finns andra kamper som är värda att utkämpa. Kanske.

Ormbunkslandet är en roman om att förlora det allra käraste, det som ger livet all mening, och om att hantera total ensamhet. Men det handlar också om vem som får älska vem i samhällets ögon. Genom sitt inkännande porträtt av Margit gör Elin Bengtsson det obegripliga begripligt. Hon gör det möjligt för läsaren att på djupet förstå också den mest tabubelagda av kärlekar. Och hon gör det med en prosa som är vacker, tät och poetisk. Här finns inte ett onödigt ord, inte en onödig mening. Elin Bengtssons omsorg om språket är av sällan skådat slag.

Elin Bengtsson är författare, genusvetare och doktorand vid Stockholms universitet. Hon debuterade 2013 med ungdomsromanen Mellan vinter och himmelOrmbunkslandet är hennes andra roman och den nominerades till det prestigefulla Augustpriset 2016.