Niillas Holmberg: amas amas amasmuvvat

Niillas Holmberg (f. 1990) kommer från Ohcejohka/Utsjoki i Finland och har i ung ålder byggt upp ett mångfaldigt konstnärskap. År 2009 debuterade han som författare med diktsamlingen Dego livččen oaidnán iežan, 2010 debuterade han som skådespelare med huvudrollen i pjäsen Allaq på Beaivváš samiska nationalteater och 2011 debuterade han som musiker och skivartist med skivan Manin guottán girjji fárus. Han har därefter vidareutvecklat alla dessa tre sidor av konstnärskapet. Diktsamlingen amas amas amasmuvvat är hans andra bok och den vann Samerådets litteraturpris 2014.

amas amas amasmuvvat är en diktsamling med självbiografiska drag där ett diktarjag vid namn Niillas för ordet. Boken har fem delar och följer Niillas genom olika faser där konstnärsidentitet och samisk identitet utforskas. De fem delarna följer var sin tråd som tillsammans utgör en vitt omspännande helhet och dikternas form och uttryck pendlar från det episk-lyriska i den ena änden av spektret till det knappa och koncist poetiska i den andra.

Boken börjar med att Niillas diskuterar sin egen plats i helheten, sin plats i familjen, sin plats i samhället, sin plats i en global konstnärsverklighet. Detta öppnar för frågor om vad det innebär att vara ung same, vad pressen och möjligheterna som kommer utifrån betyder för samiska ungdomar som grupp och individer, vad pressen som kommer inifrån, från det omgivande samhället, från familjen, från en själv, betyder, och vad det betyder att vara samisk konstnär i ett sådant sammanhang, där både det extremt nära och det oöverskådliga globala förväntas vara närvarande, och är närvarande, både i konsten och i livet. I den femte delen utmynnar boken i en appell till samiska unga om att stå fast, om att föra den samiska historien vidare och återupptäcka den. Det låter otvetydigt, men är det inte.

Niillas Holmberg representerar en ny typ av samisk konstnär som har vuxit upp i det superglobala informationssamhället, med alla dess implikationer. Dikterna i amas amas amasmuvvat tar unga människors schizofrena samhällserfarenheter på allvar och Holmberg behandlar temana klokt och följsamt. Hans röst är säregen och har en kraft och ett flyt som han turnerar precist genom bokens olika modus. Dikterna är även språkligt väldigt starka, lekande och varierade, med hög språklig träffsäkerhet. Holmberg har lagt vikt vid att leta upp och använda gamla, samiska ord som håller på att försvinna från språkbruket, och ger därmed denna typ av ord ny livskraft och nytt innehåll genom att placera dem i nya sammanhang.