Sørine Steenholdt och Ivínguak` Stork Høegh

Sørine Steenholdt, Ivínguak` Stork Høegh
Photographer
Privat (Ivínguak` Stork Høegh), Christian Klindt Sølbeck (Sørine Steenholdt)
Sørine Steenholdt och Ivínguak` Stork Høegh (ill.): Lilyp Silarsuaa. Bilderbok, Arctic Media, 2021.
Nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2022.

Motivering

I boken följer vi den livliga, utåtvända grönländska storstadsflickan Lily från att hon är 3 år gammal tills hon blir 9 år. Bokens stil och innehåll är vidunderliga citat av sådant Lily genom sin uppväxt har sagt och frågat sin mor, författaren Sørine Steenholdt. Boken är starkt och spännande illustrerad av konstnären Ivínguak` Stork Høegh, som ramar in citaten i deras barnlogiska, färgrika universum – det är som att kika in i ett fint och fascinerande kalejdoskop.

 

Därmed blir boken inte bara en modern berättelse om hur den fagra vuxenvärlden kan uppfattas och ses med ett barns ögon och logik, utan också en fin och färggrann dokumentation av Lilys universum under en period av 6 år. Till Lilys citat har mamma Sørine förklarande texter om när och var Lily har sagt dessa meningar, så att de vuxna kan förstå i vilka sammanhang Lily har kommit med sina kommentarer och frågor.

 

Och nyfiken är hon, den där Lily: Hon vet att julen firas om vintern, medan renjaktssäsongen är på sensommaren på Grönland. Därav den logiska frågan: ”Hur är det renjaktssäsongen hänger ihop med jultomten”? Och när hon första gången såg en svart likbil utbrast hon: En så tuff bil därborta med en säng.” Lily hade hört berättas att Danmark är ett vackert land, så när hon första gången seglade in i en av Nuuks fjordar, frågade hon: ”Är det här Danmark?”

 

Bokens humoristiska, roliga och kreativa innehåll är kombinerat med barnets känslomässiga inre liv och att livet någon gång ibland kan vara hårt. Det finns många tematiska aspekter, som den digitala världen, grönlänningar som världsmedborgare, etnicitet, könsroller och könsidentitet, förhållandet mellan Grönland och Danmark. Men det överordnade fokuset är förhållandet mellan mor och dotter.

Bokens illustrationer

Konstnären Ivínguak` Stork Høegh har gjort de kalejdoskopiskt färgrika digitala fotokollagen som illustrationer till alla citat. Därmed vävs alla de enskilda berättelserna till en stor, sammanhängande historia, som en trasmatta, där barn och vuxna kan fördjupa sig i ord och bilder och prata om barnlogik kontra hur vuxna förstår de känslomässiga relationerna mellan vuxna och barn.  

Symbios mellan mor och dotter

Lily vill inte vara en liten prinsessa. Hon representerar en modern grönländsk flicka bosatt i Nuuk och är inte rädd för att säga sin mening, inte heller mot sin mor. Hon är en bestämd tjej, som själv samlar pengar till en större trampolin. Hon donerar sina begagnade kläder till den nordligaste lilla byn på Grönland. På många sätt liknar hon sin mor. I skolan får de frågan vad de kan tänka sig att bli. “Jag vet inte, men jag liknar ju min mamma så mycket, så antagligen blir jag författare,” svarade Lily.

Frigörelse och att skapa sin egen identitet

“Vem var min mamma innan du föddes?” frågade Lily. Typiska känslor i ett förhållande mellan mor och dotter: kärlek, frustration, vrede, tacksamhet, förväntningar, tillit, trygghet m.m. är inte dolda här. Det finns inga tabun, och vi hör faktiskt också om terapeuten Dorthie tre gånger, när Lily själv uppmanar sin mamma att avtala ett samtal för Lily. Kärleksbandet mellan mor och dotter är starkt och tilliten växer hos Lily på ett sådant sätt att denna sammansmältning mellan mor och dotter gradvis blir ersatt med att Lily börjar skapa sin egen självständiga mening och identitet som barn.

 

Sørine Steenholdt visar här i sin bok hur en likvärdig relation mellan barn och vuxen kan se ut, hur Lily utvecklar sig och hela tiden försöker navigera i hur hon har det och var hon befinner sig i förhållande till sin omgivning, vilket väldigt många barn kan relatera till.

 
Sørine Steenholdt har tidigare utgett novellsamlingen Zombiet Nunaat (”Zombieland”, inte översatt till svenska), som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2016.