Frivilligheten står sig stark i Norden

På norska och danska heter det dugnad, på finska talkoot. Språket speglar våra samhällen. Och detta är bara en form av frivilligarbete. Det finns många fler. De nordiska samhällena har varit bland de mest organiserade områdena i världen och utgör därför en region där frivilligarbete är utbrett. Mellan 30 och 48 procent av nordborna deltar i någon form av frivilligt arbete. Det placerar alla nordiska länder på Eurostats topp 10-lista för hur stor andel av befolkningen som deltar i frivilligarbete. Värdet av detta arbete är svårt att mäta exakt, men i Sverige uppskattas värdet till 131 miljarder svenska kronor (2014). I Norge är uppskattningen 75 miljarder norska kronor (2017) och i Danmark 2,7 procent av landets totala bnp. Frivilligarbetet skapar med andra ord ett betydande ekonomiskt mervärde och bidrar samtidigt till den social tilliten och sammanhållningen, vilket är lika viktigt.

Den goda nyheten när man ser på utvecklingen är att andelen av befolkningen som deltar i frivilligarbete är relativt stabil. Bakom fasaden finns det dock tecken på strukturella förändringar. Tidigare var medlemskap i folkrörelser det naturliga sättet att organisera förhållandet mellan individen och organisationen i det civila samhället. I dag är den spontana frivilligheten ett vanligare sätt att delta på.  Hur mycket tid vi lägger på frivilligarbete och hur aktiva vi är minskar också. Enligt rapporten är detta en naturlig utveckling som speglar samhällsutvecklingen, såväl ur ett demografiskt, socioekonomiskt som kulturellt perspektiv.

Den bredare paletten av organisationsformer gör det lättare för människor att hitta lämpliga former och syften för frivilligarbete. Det finns dock en risk för att en lösare organisering också leder till att kopplingen, eller kittet, mellan den högsta politiska nivån och den lilla människan blir svagare eftersom de traditionella folkrörelserna inte längre står sig lika starka. Faran då är att medborgarna blir passiva prenumeranter på politik istället för aktiva deltagare.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki är därför angelägen om att stärka det civila samhällets involvering i arbetet med ministerrådets vision 2030.

– Ett nära och starkt samarbete med det civila samhällets organisationer är en styrka som kan berika det nordiska samarbetet och de enskilda länderna, säger Lehtomäki.

Rapporten ”Frivilligarbete i Norden – sammanhållning i en ny tid” har tagits fram av analys- och statistikenheten på Nordiska ministerrådets sekretariat och publiceras den 9 juni 2020.