Lea Wermelin: ”Vi befinner oss mitt i en naturkris”

17.09.20 | Nyhet
Danmarks miljöminister
Photographer
Henning Bagger/Ritzau Scanpix
Biologisk mångfald ska vara högst upp på den politiska dagordningen, både i de enskilda nordiska länderna och i Norden som helhet. Så kan man sammanfatta reaktionerna från nordiska politiker och unga aktivister på en ny FN-rapport, ”Global Biodiversity Outlook”. Rapporten visar att inte ett enda av de tjugo målen i den globala strategin för biologisk mångfald för 2011–2020 kommer att uppnås.

Enligt ”Global Biodiversity Outlook” sker artminskningen i snabbare takt än någonsin tidigare. Det kan få förödande konsekvenser, inte bara för den sköra balansen i naturens ekosystem, utan också för de naturresurser som säkerställer människans överlevnad i hela världen.

 

Mänskligheten står vid ett vägskäl när det gäller bevarandet av den biologiska mångfalden. Det framgår av den nya FN-rapporten som släpptes i tisdags.

Står med eldskrift

– Det har under många år gjorts alltför lite för att ta bättre hand om naturen både här hemma och internationellt. Om någon skulle tvivla på att vi befinner oss mitt i en naturkris, så står det med eldskrift i den nya FN-rapporten. Det duger inte att vi som världssamfund är så långt från de mål som beslutats gemensamt, säger Lea Wermelin, miljöminister i Danmark och ordförande för Nordiska ministerrådet för miljö och klimat.

 

Precis som i resten av världen har hotet mot den biologiska mångfalden under en längre tid stått i skuggan av klimatdebatten i Norden men får nu mer och mer uppmärksamhet, särskilt från de yngre generationerna.

Unga ambassadörer för biologisk mångfald

– Vi unga tar hotet mot den biologiska mångfalden på samma allvar som klimatkrisen. Det är vår framtid som står på spel, och vi vill inte ha en framtid fattig på vild flora, fauna och natur. Vi är oroliga för vad förlusten av biologisk mångfald kan innebära för världens ekosystem. Därför kräver vi åtgärder nu, innan det är för sent, säger Emma Susanna Turkki, aktiv i De Unge Biodiversitetsambassadører och ungdomens nordiska rådgivningsgrupp om biologisk mångfald.

Den biologiska mångfalden måste ut ur skuggan

Nordiska ministerrådet beslutade nyligen att öka sina ansträngningar för att säkerställa biologisk mångfald och hållbart nyttjande av Nordens natur och hav. Samtidigt ska de nordiska länderna gemensamt påverka de internationella förhandlingarna för att främja ett ambitiöst nytt regelverk för biologisk mångfald.

 

– Mitt mycket tydliga mål är att vi år 2021 får till stånd ett ambitiöst avtal för natur och biologisk mångfald för de kommande tio åren – ett naturens Parisavtal. Det inbegriper att världens ledare lovar varandra att hejda utarmningen av den biologiska mångfalden och säkerställa goda livsmiljöer för framtidens natur, säger Lea Wermelin.

Det nordiska samarbetet är dessutom initiativtagare till ett projekt som ska säkerställa ungas inflytande på förhandlingarna om de nya målen för biologisk mångfald fram till 2030. 

Lös utmaningar tillsammans

Även Nordiska rådets talesperson för biologisk mångfald, Kolbeinn Óttarsson Proppé, betonar att Norden bör uppmuntra till mycket större ambitioner i FN:s nya strategi för biologisk mångfald, som ska förhandlas i Kina 2021. 

 


– Den biologiska mångfalden har hamnat i skuggan av klimatförändringarna, men det viktiga är att vi löser dessa två stora utmaningar tillsammans. För att det ska ske måste vi vara skickliga på att aktivera både det civila samhället och våra ungdomar i förhandlingarna, säger Kolbeinn Óttarsson Proppe, ledamot av isländska alltinget och Nordiska rådets hållbarhetsutskott.

Unga förväntar sig verkliga åtaganden

Svenska Gustaf Zachrisson har tillsammans med ungdomar från hela Norden börjat utveckla konkreta rekommendationer för processen att förhandla fram ett nytt globalt avtal om biologisk mångfald fram till 2030.

 


– Hur många rapporter behöver vi innan vi får se några åtgärder? Vi vet redan tillräckligt för att möta hotet mot den biologiska mångfalden. Vi unga förväntar oss verkliga åtaganden, både globalt och lokalt, som har effekt här och nu. Det är oerhört viktigt att naturkrisen får högsta prioritet, säger Gustaf Zachrisson.