Stora konsekvenser och träffsäkra stödpaket för kultursektorn i Norden under pandemin

28.04.21 | Nyhet
P8 Jazz Alive i DR Koncerthuset
Photographer
Torben Christensen/Ritzau Scanpix

En tom koncertsal på grund av corona under P8 Jazz Alive i DR Koncerthuset

Kultursektorn hör i samtliga nordiska länder till en av de sektorer som drabbats hårdast under den ännu pågående pandemin. Krisstöden har varit relativt lika i de olika länderna och åtgärderna tycks ha haft den bästa effekten på musik- och scenkonstområdet. Samtidigt som intäkterna har halverats för stora grupper inom kultursektorn, så har få aktörer upplevt en ekonomisk uppgång. Det är några av resultaten i en ny rapport från Kulturanalys Norden som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

För drygt ett år sedan slog kulturlivet i Norden igen på grund av Covid-19. Festivaler ställdes in, museum stängdes och teaterföreställningar streamades till en hemmasittande publik. I den nya rapporten "Covid-19-pandemiens effekter på kultursektorn i de nordiska landene” analyseras konsekvenserna av pandemin och hur de åtgärder som införts av de nordiska regeringarna har fungerat.

- Pandemins frammarsch har haft stora konsekvenser för kultursektorn i Norden. Analysen ger både en aktuell lägesrapport och pekar på kulturpolitiska områden som är viktiga för att det kulturella utbytet mellan länderna även fortsättningsvis ska ha en central roll i det nordiska samarbetet, säger Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådets generalsekreterare.  

Relativt träffsäkra stödpaket

I rapporten framkommer att det inte finns några tydliga tecken på systematiska skillnader i hur ländernas kultursektorer påverkats av pandemin, trots de olika nationella restriktionerna inom Norden. Effekterna av pandemin är dock kännbara för kulturverksamheter både omedelbart och på längre sikt. 

- Åtgärderna och krisstödspaketen i de nordiska länderna tycks ha varit relativt träffsäkra. Men - ett problem i flera länder är att de små aktörerna, främst egenföretagare, inte nåtts av stöden i önskvärd omfattning, säger Joakim Boström Elias, verksamhetsledare på Kulturanalys Norden.

Störst kulturpolitiska krisstöd i Norge och Danmark

Alla nordiska länder har använt sig av relativt lika åtgärder och krisstödspaket för berörda aktörer. Den del av kulturproduktionen som särskilt drabbats av pandemin baseras på publiksammankomster som konserter, föreställningar och utställningar. Åtgärderna och krisstödspaketen på musik- och scenkonstsektorn i Norden tycks ha haft den bästa effekten. I Norge och Danmark har man utverkat de största kulturpolitiska krisstöden.

En utmaning som även identifieras i andra internationella rapporter är att åtgärderna inte har varit tillräckligt väl anpassade till kultursektorns förhållanden både när det gäller arbetsvillkor och finansierings- och inkomstformer.

Ökad osäkerhet för kulturarbetare

Rapporten visar att pandemin medfört en försämrad inkomstsituation och ökad osäkerhet om det framtida arbets- och inkomstläget för en betydande andel kulturarbetare i Norden, undantaget de som är verksamma inom en del digital verksamhet som snarare fått ett uppsving.  Detta gäller plattformar för streaming av film, TV och musik, men även digitala bokhandlare.

Vissa undersökningar, både från Sverige, Finland och Norge, visar även att en betydande andel kulturarbetare överväger att byta yrke.

Risk för nationalisering av kulturproduktion

Pandemins konsekvenser riskerar att få negativa effekter i relation till det nordiska kulturpolitiska samarbetet då utbytet länderna emellan minskar.

- Det är troligt att det kommer att ta tid innan kulturproduktion baserad på resor och internationellt samarbete återställs, och detta kan innebära en viss ”nationalisering” av kulturproduktionen och eventuellt minskat kulturpolitiskt utbyte inom Norden, säger Joakim Boström Elias, Verksamhetsledare för Kulturanalys Norden.

Inbjudan: Webbinarium den 28 april för mer information

Välkommen att ta del av de centrala slutsatserna i den nya rapporten under ett livestreamat webbinarium där vi har samlat forskare, konstnärer och kulturaktörer från hela Norden till diskussion. Det kommer vara möjligt för publiken att ställa frågor i chatten. Arrangemanget genomförs på skandinaviska.

 

Deltagare:

  • Trine Søndergaard, fotograf och visuell konstnär
  • Joachim Thibblin, teaterchef vid Svenska Teatern i Helsingfors
  • Joppe Pihlgren, verksamhetsledare för Svensk Live
  • Liselott Forsman, CEO for Nordisk Film & TV Fond
  • Sabina Westerholm, direktör för Nordens hus i Reykjavik
  • Joakim Boström Elias, verksamhetsledare på Kulturanalys Norden
  • Ola Berge, (PhD) seniorforskare och författare till rapporten, Telemarksforsking
  • Camara Lundestad Joof, dramatiker och medlem i Norsk kulturråd (moderator)

 

28 april, kl. 13:00-14:30 (CEST)

Om rapporten

Rapporten "Covid-19-pandemiens effekter på kultursektorn i de nordiska landene" som är gjord av Kulturanalys Norden är en av två analyser som de nordiska kulturministrarna satt igång för att från ett nordiskt perspektiv bättre förstå och hantera sektorns utmaningar under pandemin. Rapporten är skriven på skandinaviska med en sammanfattning på engelska.

Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska Ministerrådet.

Contact information