Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Svensk.

Trenderna pekar mot en mer polariserad arbetsmarknad

27.11.18 | Nyhed
Foto:Priscilla Du Preez
Fotograf
Priscilla Du Preez, Unsplash
Om de nordiska länderna vill behålla något av sin världsberömda arbetsmarknadsmodell, behöver de agera. De behöver uppfinna en ny politik för att motverka polarisering, ojämlikhet och kunskapsklyftor. Megatrenderna på arbetsmarknaden pekar nämligen mot ökade klyftor och stora utbildningsbehov. Det framgår av den första delrapporten från det nordiska forskningsprojektet Framtidens arbetsliv som presenteras idag.

Framtidens arbetsmarknad handlar inte bara om robotar. Forskarna påpekar att diskussionen om framtidens arbetsmarknad ofta handlar för mycket om den tekniska utvecklingen, och för lite om alla de andra faktorerna som kan spela in.

Klimatförändringarna kan exempelvis slå undan benen för sårbara ekonomier, med nya flyktingströmmar som följd.

Fyra megatrender som påverkar Norden

Vilka är megatrenderna som driver fram en förändring på arbetsmarknaden – och hur påverkar de jobben och arbetsvillkoren i Norden?  

Det är frågorna som ska besvaras i första delen av det stora forskningsprojektet, beställd av de fem nordiska arbetsmarknadsministrarna.   

Forskarvärlden börjar bli överens om att de fyra megatrenderna är 1. demografi, alltså förändringar i befolkningsstrukturen som beror på en åldrande befolkning, migration och urbanisering,  2. klimatförändringar, som tvingar fram en grön omställning, men också orsakar flyktingkriser 3. globalisering av produktion och handel och 4. teknologisk förändring, alltså den snabba utvecklingen av digitalisering, robotisering, artificiell intelligens och bioteknologi.

Storsatsning på vidareutbildning krävs

Medan den arbetsföra befolkningen i Europa beräknas minska med 45 miljoner människor under kommande sex decennier, är Norden den region som drabbas mindre hårt av de demografiska förändringarna.

- Vi har haft lite högre födelsetal och ganska hög invandring i jämförelse med övriga Europa. Därför är Norden inte riktigt under samma press. Men det betyder ju också att vi inte kan dra nytta av arbetskraft från Europa på samma sätt som vi gjort tidigare, säger Johan Røed Steen, forskare vid FAFO och medförfattare till forskningsrapporten.

Utmaningarna för Norden handlar om att utbilda de människor som flyttat till Norden och integrera dem på arbetsmarknaden.

Men också för dem som idag är i arbete i Norden kommer det att finnas behov av stora insatser inom yrkesutbildning och vidareutbildning, för att förhindra att löne- och kompetensgapen ökar och att människor ställs utanför arbetslivet.

Det kommer att krävas bättre system och kapacitet for livslångt lärande, enligt forskarna.

Globaliseringen kom av sig

En av de megatrender som nästan börjat tas för given är globaliseringen. Men globaliseringen tycks ha kommit av sig, konstaterar forskarna.

Brexit och handelskriget mellan USA och Kina är bara två exempel på en protektionistisk motrörelse i flera delar av världen.

- Vi forskare har slutat prata om globaliseringen som den stora självklara trenden. Och inbromsningen är kanske inte strålande nyheter Norden. För små, öppna ekonomier som de nordiska länderna är det viktigt med förutsägbara ramar för internationellt utbyte.

- På kort sikt kan en inbromsning av globaliseringen leda till ekonomisk instabilitet. På lång sikt till mindre marknader för våra varor och tjänster, Johan Røed Steen.

Digitaliseringen utmanar Nordiska modellen

Men klimatförändringarna kan också medverka till en ”modest” ökning av jobb i Norden, när den gröna omställningen pressar fram nya energilösningar och mer hållbara produktionssätt.

Norden, som ofta placeras högt i internationella rankingar av digitalisering, innovation och tillit, är kanske bättre rustad än jämförbara länder för att möta den gröna omställningen och dra nytta av den, skriver forskarna.

Ändå - understryker forskarna -  kan just digitaliseringen utmana några av hörnstenarna i den nordiska arbetsmarknadsmodellen.

När chefen är en app

De menar att digitaliseringen kan bidra till polariseringen i arbetslivet när många rutinjobb försvinner och konkurrensen hårdnar om spetskompetensen. Till det kommer nya anställningsformer, som uber-ekonomi eller plattformsekonomi, där ”chefen” är en app och den som utför uppdraget inte har en fast anställning.

Teknologiutvecklingen förutsätter välutbildad arbetskraft. Den nordiska arbetsmarknaden får större behov av ingenjörer och vårdutbildade, och mindre av industriarbetare och rutinartade servicefunktioner.

- Men vi understryker att olikhet inte är en nödvändig effekt av teknologisk utveckling. Det handlar om vilka politiska val vi gör. Vill man upprätthålla den likheten vi har och har haft i Norden, måste man göra något ganska kraftfullt för att bromsa polariseringen, Johan Røed Steen.

Tre råd från forskarna:

Forskarna ger tre tips till nordens regeringar hur de kan värna den nordiska modellen, den sociala sammanhållningen och välfärden:

  • Erbjud omskolning och nya yrkesutbildningar till människor som jobbar i hotade branscher. Ge uppdraget till arbetsmarknadens parter att uppfinna helt nya utbildningssystem för vuxna som redan befinner sig på arbetsmarknaden.   
  • Anpassa de sociala trygghetssystemen och arbetsskyddet till alla de nya anställnings- och kontraktsformer som inte liknar de vanliga löntagarmodellerna, det kan handlar om out-sourcing av korta uppdrag, ”gigs” som inte förutsätter vanliga arbetsplatser. Det är framför allt nödvändigt för att förebygga nya former av marginalisering av immigranter.
  • Sätt igång en ”fantasifull förnyelse av de institutioner som vi en gång ärvde från pionjärerna i den nordiska modellen”. Snart måste de kunna erbjuda livslångt lärande, skydda nya grupper av arbetstagare, förebygga ojämlikhet och se till att även nya företagsformer bidrar till samhällets bästa . 

För ett år sedan sjösatte de nordiska arbetsmarknadsministrarna ett forskningsprojekt om hur Nordens arbetsmarknad kan se ut år 2030. 25 forskare från sju nordiska universitet är invilverade i projektet som leds av norska Fafo.  Slutrapporten levereras år 2020.