Hur kan vi äta oss till en grön och hälsosam framtid?

Observera att den här podden är tillgänglig endast på engelska.

Såväl enskilda åtgärder som systemförändringar gör att livsmedel får mer uppmärksamhet på klimatförändringsagendan än någonsin tidigare. Hur kan Norden påverka den förändring som krävs för att göra hälsosamma och klimatvänliga kostvanor till en del av det globaliserade livsmedelssystemet?

Det här avsnittet av poddserien Think Nordic! tar en närmare titt på nordiska kostvanor och de globala livsmedelssystem de är en del av. Poddsändningen spelades in live inför publik i den nordiska paviljongen på COP24 i Katowice, Polen, med insikter från Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin, David Nabarro som är strategisk direktör för 4SD och tidigare särskild rådgivare till FN:s generalsekreterare om hållbar utveckling och klimatförändringar samt den norska ungdomsdelegaten Mari Hasle Einang.

”Jag dyker i containrar i Oslo och det är otroligt hur mycket ätbar mat som kastas bort varje dag. Vi måste ta itu med matsvinnet och folk måste inse hur enorma problemen med vårt livsmedelssystem är”, säger Mari Hasle Einang. Enligt henne blir unga alltmer medvetna om sina konsumentval när det gäller mat.

”Det är oerhört uppmuntrande att höra att unga gör aktiva val för att ta itu med matsvinn och äta mindre kött. I själva verket har köttkonsumtionen minskat i Sverige de senaste åren, men det sker efter en kraftig ökning under årtionden”, säger Isabella Lövin. Livsmedel har en nära koppling till klimatförändringarna både när det gäller våra livsmedels koldioxidavtryck och livsmedelsproduktionens sårbarhet på grund av förändrade vädermönster. Om vi dessutom lägger till de negativa hälsoeffekterna av våra nuvarande kostvanor står vi inför ett sammanlänkat och komplext problem.

På COP24 hade livsmedel en självklar plats på klimatförändringsagendan i den nordiska paviljongen som en global utmaning som bara kan lösas genom samarbete. ”En miljard människor i världen har inte tillräckligt att äta och lika många äter för mycket. Systemet är i obalans och har enorma sociala och miljömässiga konsekvenser”, förklarar David Nabarro och tillägger att beslutsfattarna måste fokusera på konsumenter, produktion och miljö för att skapa mer hållbara livsmedelssystem.

Nordiska livsmedelslösningar kan fungera som inspiration både när det gäller framgångar och misslyckanden. ”Vi måste se till att utvecklingsländerna inte upprepar våra misstag. Till exempel bör den ekologiska produktionen skalas upp precis som vi ser i Norden i dag”, säger Isabella Lövin.

Men lärandet bör vara ömsesidigt. ”I utvecklingsländer har man ofta mer hållbara kostvanor och mindre matsvinn. Det är naturligtvis också kopplat till lägre konsumtionsnivåer, men jag tror ändå att det finns mycket vi kan lära av varandra”, avslutar Mari Hasle Einang.

Lyssna på hela poddsändningen och lär dig mer om knuffning, förpackning, småskaliga bönders roll och mycket mer. Du kan hitta Think Nordic!-podden där du brukar hitta dina poddar, eller så kan du lyssna på den genom att klicka på playknappen högre upp på den här sidan.