Om Nordiska ministerrådets arbete med fri rörlighet

Nordiska ministerrådet arbetar för att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030. En viktig del i detta är att stärka den fria rörligheten mellan länderna.

Arbetet syftar till att skapa goda förutsättningar för att invånare ska kunna leva, studera, arbeta och driva företag i och över gränserna i hela Norden.

Arbetet med fri rörlighet och gränshinder är komplext och involverar flera olika aktörer på nordisk, nationell och regional nivå. För att ett gränshinder ska kunna lösas krävs ofta ändring i lagstiftning och/eller ändring av myndighetspraxis. Processen med att lösa ett gränshinder kan ta flera år, och ibland kan resultatet av ett flerårigt arbete också bli att ett gränshinder inte kan lösas.

Den nordiska definitionen av ett gränshinder ger ramar som regeringarna kan verka inom och förhålla sig till. Mobilitetsproblem som beror på marknaden eller andra orsaker och som inte ryms inom den nordiska gränshinderdefinitionen kan därför ligga utanför regeringarnas mandat att agera. Det hindrar dock inte att gränshinderaktörerna kan arbeta med sådana problemställningar genom att ta initiativ till dialog med de aktörer som har en möjlighet att göra skillnad på området.

Vad är ett gränshinder?

I det nordiska gränshinderarbetet är gränshinder lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden. Det anses också vara ett gränshinder om person eller ett företag på grund av att ha utnyttjat sin rätt till mobilitet får sämre villkor än andra personer i en jämförbar situation.

Arbetet för fri rörlighet drivs av flera aktörer

För att uppnå sina mål i samarbetsprogrammet om stärkt integration och mobilitet mellan de nordiska länderna lanserade samarbetsministrarna den 1 januari 2025 ett program för fri rörlighet i Norden. Syftet med programmet är att höja ambitionsnivån, skapa tydligare processer, tydliggöra rollfördelningen och stärka synergierna mellan de nordiska aktörer som arbetar med gränshinder och information. Programmet identifierar ett antal centrala aktörer och deras uppdrag. Inom ramen för programmet organiseras informations- och gränshinderarbetet som en del av samma ekosystem med syfte att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt, effektivt och politiskt förankrat arbete för fri rörlighet i Norden.

De nordiska samarbetsministrarna har det yttersta ansvaret för mobilitets- och gränshinderarbetet inom ramen för det nordiska regeringssamarbetet. 

De nordiska samarbetsministrarna har en central roll i att fungera som facilitator på nationell nivå. De ska bland annat prioritera gränshinderfrågor som är av avgörande betydelse för den inomnordiska integrationen samt stödja och samordna nationella processer i syfte att skapa ett politiskt ägarskap nationellt. Länderna utser också en nationell medlem till Gränshinderrådet.

Som en första prioritet har samarbetsministrarna beslutat att arbeta med frågan om identitetsmatching och följa upp på statsministerdeklarationen om att påskynda åtgärder för att uppnå en integrerad nordisk region med gränsöverskridande rörlighet.

Läs mer om frågan och hur man arbetar med den på temasidan ”Digitalisering – tillgång till gränsöverskridande tjänster".

Gränshinderrådet

Gränshinderrådet är ett oberoende organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja den fria rörligheten inom Norden för både individer och företag. Gränshinderrådet arbetar med att identifiera, hantera och lösa gränshinder som rör privatpersoner och näringslivet i Norden.

Gränshinderrådet, som består av nationella medlemmar från de nordiska länderna, representerar Nordens invånare och företag, stöttar regeringarna i deras gränshinderarbete och bevakar den fria rörligheten. Gränshinderrådet ger även inspel till samarbetsministrarna om aktuella problemområden som är särskilt viktiga för den inomnordiska mobiliteten och som kräver ett större politiskt ägarskap för att nå en lösning. De samarbetar med olika aktörer, såsom nationella och regionala nätverk. Gränshinderrådet har även ett nära samarbete med Nordiska rådets Gränshindergrupp som också driver gränshinderfrågor på den nationella och nordiska politiska nivån.

De nordiska informationstjänsterna

De nordiska informationstjänsterna ger stöd och information till personer och företag som vill arbeta, studera, flytta eller starta verksamhet över gränserna. Nordiska ministerrådets digitala informationstjänst Info Norden och de gränsregionala tjänsterna - Grensetjänsten Norge–Sverige, Øresunddirekt och Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge - främjar mobilitet genom webbsidor, personlig service och informationsinsatser. Genom daglig kontakt med invånare identifierar och rapporterar de också gränshinder.

Programsekretariatet för fri rörlighet i Norden

Programsekretariatet för fri rörlighet i Norden är placerat hos Nordiska ministerrådets sekretariat och har i uppdrag att koordinera det nordiska arbetet för fri rörlighet, samt skapa överblick och samstämmighet mellan olika aktörer inom området på nationell, nordisk och europeisk nivå. Programsekretariatet ansvarar även för metodutveckling, uppföljning och en rapportering till samarbetsministrarna, inklusive rekommendationer kring framtida prioriteringar. De koordinerar också samarbetet med Nordiska rådet samt tvärsektoriella insatser och gränshinderarbetet som sker inom ramen för Nordiska ministerrådets övriga sektorer.