Hur minska de konsumtionsbaserade utsläppen i Norden?

Under COP29 i Baku diskuterades rapportens förslag i en paneldiskussion i den nordiska paviljongen, med deltagande parlamentsledamöter både från Sverige och Norge. Också Nordiska ministerrådets avdeningschef för växt och klimat, Dan Koivulaakso deltog i panelen. Han konstaterar att rapporten är väldigt ambitiös, och kommer med ett hundratal rekommendationer på olika områden där man gemensamt kunde minska utsläppen. 

- Det finns ingen enskild mirakelkur som kan minska utsläppen i den takt och det omfång som krävs, de handlar om att hitta en mix utgående från den här mycket digra verktygslådan, säger han. 

Svenska riksdagsledamoten Jytte Guteland pekade under diskussionen på att det nordiska välfärdssamhället under lång tid gett medborgarna en trygghet som gjort att samhällsförändringar kunnat genomföras effektivt. Hon efterlyser fokus på att göra omställningen till kolneutralitet så rättvis som möjligt.  

Hon får också stöd av norska stortingsmedlemmen Lars Haltbrekken, som framhäver vikten av att den samlade effekten av nya reguleringar i samspel med skattesystemet måste syfta till att både minska utsläpp och göra samhället med jämlikt. 

Gutleland säger också att även om de nordiska länderna inte har någon gemensam lagstiftande församling, så kan också rekommendationer och inspiration mellan länderna bidra till att gå i den rätta riktningen. Karin Lexén, svenska Naturskyddsföreningens generalsekreterare, säger att de nordiska länderna också har en möjlighet att ändra på narrativet och vara föregångare internationellt. 

- De nordiska länderna har just nu en möjlighet att gå i täten när det gäller klimatpolitik, för att visa vägen för resten av Europa och världen, säger hon. 

Hon får medhåll av Koivulaakso, som lyfter fram de Nordiska näringsrekommendationerna från Nordiska ministerrådet som ett exempel på rekommendationer som fått stort genomslag både i de nordiska länderna och internationellt tack vare sin gedigna vetenskapliga grund.