Kampen mot antibiotika­resistens kan lära av pandemin

13.06.22 | Nyhet
medicinsk personal i skyddsutrustning
Fotograf
Hector Retamal/AFP/Ritzau Scanpix
Antibiotikaresistens är nu den ledande dödsorsaker i världen. Då riktas blickarna mot Norden som långt före övriga Europa pressade ner antibiotikaanvändningen i djurproduktionen genom att förebygga sjukdomar. Norden bjöd in internationella experter till en diskussion om hur man skapar politisk vilja att hantera problemet.

Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan kontroll och förebyggande åtgärder.

Men i februari i år publicerades en studie i The Lancet som beräknade att 1,27 miljoner människor dör årligen i infektioner som inte går att behandla med antibiotika, eftersom bakterierna blivit resistenta. Det är fler än dem som dör av malaria eller aids. 

Om världen inte snabbt agerar kommer vanliga infektioner och mindre skador återigen vara dödliga.  

Debatt under Stockholm +50

Det som driver fram antibiotikaresistensen är framför allt överanvändningen av antibiotika inom jordbruket och sjukvården, en överkonsumtion som beror på intensiv djurproduktion och bristande tillgång till vacciner, billiga mediciner och rätt diagnoser. 

Världens regeringar behöver snabbt ta kontrollen och vända utvecklingen. Men finns den politiska viljan? Och vad kan världen lära av covid-19 för att hantera antibiotikaresistensen? Dessa frågor diskuterades i en debatt under FN:s miljökonferens Stockholm +50.  

"Vi var helt oförberedda"

-    En av de största lärdomarna av covid-19 är hur oförberedda vi var. Med hjälp av covid-19 börjar vi förstå vikten av att förebygga sjukdom: Folkhälsa och en fungerande primärvård, hygien och rent vatten. Vi behövde också förstå kopplingen mellan naturkrisen och zoonoser (sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor), sa Sunita Narain, prisad miljöaktivist, forskare och publicist från Indien.

 

I Indien, där Sunita Narain leder miljöorganisationen Center for Science and Environment, är både antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens bland de högsta i världen.

Samtidigt är Indien ett av de stora livsmedelsproducerande länder som ska se till att mätta ett ständigt växande antal människor. 

 

Att länder som Indien i framtiden måste producera ännu mer mat, fast på ett hållbart sätt, det är en ödesfråga både för klimatet, den biologiska mångfalden och folkhälsan. 

Det intensiva jordbruket ifrågasätts

Sunita Narain ser att kunskapen ökar och antibiotikaanvändningen minskar i Indien, men det går långsamt.

-    Vi skulle tillsammans med väst behöva bli mycket starkare i vår kritik av de intensiva jordbrukssystemen, ta fram alternativ och ändra konsumentbeteenden. I min del av världen pratar vi mycket om att låg- och medelinkomstländerna inte har råd att gå samma väg som västvärlden: Att först förstöra och sen städa upp. Det betyder att vi måste ha ett stark fokus på att förebygga, och när det gäller jordbruket betyder ”förebygga” inte att använda antibiotika för att förhindra sjukdomar. Det betyder att bygga upp en djurhälsa, sa Sunita Narain. 

När det gäller att minska antibiotikaanvändningen i jordbruket har de nordiska länderna erfarenheter att bidra med. 

Så försvann antibiotikan ut laxproduktionen

Sverige var tidigt ute med att förbjuda förebyggande antibiotikaanvändning i djurproduktionen. 

Danmark har i sin grisproduktion den högsta antibiotikaanvändningen i Norden, men efter flera års målmedvetet arbete, en av de lägsta i Europa. 

I Norge har antibiotikaanvändningen i laxproduktionen minskat med 90 procent sedan 1980-talet och är nu bäst i världen på att minimera antibiotika i djurproduktionen.

Medvetenhet hos konsumenterna

Enligt Edgar Brun, chef på norska Veterinärsinstituttet, var samarbetet mellan fiskindustrin, myndigheterna och forskningen avgörande för att den norska laxindustrin skulle lyckas få ner antibiotikaanvändningen till nära noll. 

-    Det krävdes samarbete för att etablera kunskap och hitta gemensamma metoder för att övervaka sjukdomar i fiskproduktionen. Dessutom var öppenhet och transparens väldigt viktigt för att få till stånd ett system för rapportering av all användning av antibiotika och fall av resistens. Hela processen skapade ett fokus hos branschen och en medvetenhet hos konsumenterna, sa Edgar Brun.

Vad driver fram politisk vilja?

I delar av världen är kunskapsbrist och bristen på tillförlitliga diagnoser en förklaring till överanvändning av antibiotika. Det medicinska svaret på pandemin,  covid-19-testen och covid-19-vaccinet, har troligen spelat en viktig roll för att höja medvetenheten om att antibiotika inte alltid behöver vara svaret på sjukdom.  

Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa, underströk att det som framför allt behövs nu är kunskap om vad som driver förändring, vad som skapar politisk vilja och beteendeförändringar hos befolkning och livsmedelsindustri.

Politiskt grupptryck och konsumentmakt

-     I Sverige vill folk verkligen inte ha mat som är producerat med antibiotika. Om de går till läkaren med ett sjukt barn, ifrågasätter de om det är nödvändigt med antibiotika. Medvetenheten är väldigt hög, och antibiotikaanvändningen låg. Även på det globala planet kan vi jobba med politiskt grupptryck och med press från konsumenter och väljare. Det är ju väldigt tydligt att det som är bra för planeten, är också bra för människors hälsa och tvärtom. Låt oss dra nytta av den synergin, sa Anders Nordström.