”Norden kan ställa om igen”

Hur kan de nordiska länderna föra en radikal klimatpolitik som snabbt får ner koldioxidutsläppen – och samtidigt invänta demokratisk förankring och social dialog?

Det var temat för debatten mellan nordiska rådets parlamentariker och statsministrarna. 

De nordiska statsministrarna har just ställt sig bakom visionen om Norden som världens mest hållbara region 2030.

Nu mötte de parlamentariker av alla partifärger från fem länder som hade frågor som ”hur?” och vem?”. 

Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir inledde debatten med att rangordna vem som har störst ansvar för att de nordiska länderna nu genomför en grön omställning. 

- Först när politiken och företagen tagit sitt ansvar, kan vi börja prata om individers ansvar, sa hon.  

Mette Frederiksen, statsminister i Danmark, gick på samma linje när hon förklarade att det är de kollektiva och strukturella lösningarna som ska göra samhället grönare – och att omställningen ska vara jämlik och inte skapa klyftor mellan människor.

- Det är befolkningen som drivit klimatfrågan så högt upp på den politiska dagordningen. Vi kan aldrig låta de unga uppleva att demokratin inte kan lösa klimatkrisen, sa Mette Frederiksen. 

Anders Kronborg, dansk parlamentariker från s-gruppen, pekade på hur lätt det är för alla i Köpenhamn att åka kollektivt eller miljövänligt elcykel, medan människor i hans hemby utanför Esbjerg måste köra bil när de ska ta barnen till fotbollsträningen. 

- Vi ska visa förståelse och hänsyn för de olika villkoren i våra länder, sa han.

Norges statsminister Erna Solberg tog bollen och sa att små kommuner på landsbygden måste kompenseras om de släpper till mark för vindkraftparker eller andra förnybara energikällor.

Det är ett av flera sätt för landsbygden att dra nytta av omställningen, menade hon. 

- Vi som är politiker måste ta utgångspunkt i människors vardag, och förmedla att en omställning är väldigt krävande, men helt nödvändig. För att vi ska kunna leva upp till våra politiska löften måste ju alla som pendlar med bil i Norge byta till noll-utsläppsbilar. Vi ska göra oss av med två miljoner fossilbilar, sa Erna Solberg. 

Det var Christian Juhl, dansk parlamentariker från den gröna gruppen, som ställde den kritiska frågan om huruvida Norge kan använda pengar från oljefonderna för att hjälpa fattiga länder till en klimatomställning.

Erna Solberg svarade att fonderna används för att hitta och investera i företag som utvecklar minskade energikostnader och effektivare resursanvändning – ett svar som Christian Juhl inte var nöjd med. 

Magnus Ek, svensk parlamentariker från mittengruppen, argumenterade för att företag och innovatörer behöver bättre förutsättningar att hitta nya tekniska lösningar för ett hållbart samhälle. 

- De som demonstrerar för klimatet kräver inte först och främst en plats vid förhandlingsbordet. De kräver att vi agerar nu. Lösningen utvecklas även ute på företagen och i forskningslabben, sa han.  
 

Sveriges statsminister Stefan Löfven ville inte gå med på motsättningen. 

- De nordiska näringslivet består av 115 000 företag som vill bidra till ett klimatneutralt samhälle. En snabb klimatomställning ger mer tillväxt. Den nordiska modellen har varit framgångsrik eftersom den klarar snabba omställningar. Vi har ställt om från fattigdom till framgång. Vi kan förvåna dysterkvistar en gång till, sa Stefan Löfven.