Nordiska rådet på försvarskonferens: mer säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete behövs

11.09.24 | Nyhet

Lars-Christian Brask i Folketinget

Fotograf
Henric Öhman

Lars-Christian Brask, ordförande för den danska delegationen i Nordiska rådet, som stod värd för försvarskonferensen i Köpenhamn 11 september.


 

Nordiskt försvarssamarbete har just nu en stor potential, och Nordiska rådet ser gärna att de nordiska länderna samarbetar ännu mer kring försvarsfrågor, inte minst i Arktis och Östersjöregionen. Också samarbetet med de baltiska länderna och de andre demokratiska Östersjöländerna ses som mycket viktigt, liksom ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. Bland annat det här lyftes fram under den årliga NORDEFCO-konferensen som Danmarks delegation i Nordiska rådet stod värd för i måndags.

Momentum för mer nordiskt och baltiskt säkerhetssamarbete

Nu då alla de nordiska länderna är medlemmar i NATO är det upplagt för ännu mer officiellt försvars- och säkerhetssamarbete både i Norden och tillsammans med de baltiska länderna för att vi skall kunna upprätthålla internationella regler och normer, menar Lars-Christian Brask, ordförande för den danska delegationen i Nordiska rådet.

- Det är viktigt att vi lägger strålkastarljuset på både utmaningar och möjligheter inom säkerhetsområdet både i Norden och de baltiska staterna just nu. Samarbete är nödvändigt för att vi skall kunna möta de hot som kommer utifrån, säger han.

Under konferensen diskuterades också den stora risken för hybridhot som nu föreligger i Norden, och man betonade vikten av att man i Norden är medveten om risken för desinformationskampanjer och annan påverkan.

Vem skall göra vad?

Under konferensen ordnades flera paneldiskussioner på olika teman. En av dem handlade om hur man i Norden och Baltikum kan koordinera sig bättre nu då alla är NATO-medlemmar.

- Det här är första gången sedan Kalmarunionens fall som alla de nordiska länderna är i samma försvarsallians och kan koordinera sitt försvar gemensamt, förklarar Håkon Lunde Saxi, professor på Forsvarets høgskole i Norge.

Han påpekar att arbetet med att koordinera de nordiska ländernas försvar under NATO:s paraply redan är i gång, men att politiker och militärledningen i de nordiska länderna nu har en möjlighet att påverka hur vi bäst kan koordinera oss.

- Tidigare har man i flera nordiska länder utgått från att varje land primärt måste kunna försvara sig själv, men nu kan man i stället se en lite större bild och fördela uppgifter mer mellan länderna, förklarar han.

En annan viktig aspekt som tas upp under diskussionen är att satsningar på infrastruktur är viktiga.

De nordiska länderna har nu en stor möjlighet att koordinera sig mer nu när vi alla har mer eller mindre samma hotbild att förhålla oss till. Infrastruktursatsningar för att bättra på förmågan för militären att röra sig i hela regionen skulle vara viktiga, säger Matti Pesu från Utrikespolitiska institutet i Finland.

Konkreta förslag på kommande

Nordiska rådets president Bryndís Haraldsdóttir, som också deltog i konferensen pekar på att befolkningen i de nordiska länderna enligt flera undersökningar ser säkerhets- och försvarssamarbete som ett av de viktigaste områdena för nordiskt samarbete.

- Vi i Nordiska rådet vill arbeta för att se till att säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete i Norden får den uppmärksamhet som medborgarna också har visat uttryck för, sammanfattar hon.

Nordiska rådets presidium arbetar som bäst med ett förslag om en uppdatering av Helsingforsavtalet, som reglerar det officiella samarbetet mellan de nordiska länderna, där säkerhetspolitik också skulle bli en del av avtalet. Man har också tagit fram ett förslag om en nordisk försvarskommission, för att utreda hur man kunde samarbeta ännu effektivare.