Ny rapport: Könsnormer är en utmaning för den gröna omställningen
Våra mat-, rese- och konsumtionsvanor är en betydande källa till klimatpåverkan i Norden. Otaliga rapporter har fastställt detta. Men det faktum att våra könsnormer också påverkar vårt klimatavtryck har först nyligen börjat uppmärksammas. Därför drog det nordiska samarbetet tidigare i år i gång en satsning för att belysa just detta, och nu är rapporten här.
I rapporten redogörs för hur klassiska könsstereotyper påverkar vår konsumtion och livsstil. Den bidrar därmed till en mer nyanserad förståelse för hur könsskillnader uppstår och reproduceras samt för deras betydelse för nordbornas vilja att styra om sina konsumtionsvanor i en mer klimatvänlig riktning.
Ideal och normer påverkar klimatet
–På gruppnivå ser vi tydliga och inte särskilt överraskande skillnader mellan män och kvinnor. Till exempel äter män i genomsnitt mer kött än kvinnor, och vi vet att köttkonsumtion har en större negativ påverkan på klimatet än växtbaserade livsmedel. Men vår analys visar också att den bakomliggande faktorn här är normer och ideal snarare än könet i sig. Det betyder att män som till exempel vill uppfattas som "riktiga män" också äter mer kött. Omvänt leder ett traditionellt feminint kroppsideal till en mer växtbaserad kost, vilket inte nödvändigtvis beror på klimathänsyn, säger Jimmy Sand, författare till rapporten och analytiker vid NIKK och Göteborgs universitet.
Rapportens resultat pekar alltså på att det finns ett samband mellan vårt konsumtionsbeteende och de normer och ideal vi tillmäter störst värde. Kartläggningen pekar särskilt på tendensen att vi påverkas av normer kring omsorg och teknikintresse och att dessa områden ofta förknippas med femininitet respektive maskulinitet. Dessa normer leder senare till en större eller mindre belastning på klimatet hos individen. Enligt kartläggningen finns det en tydlig tendens att kvinnor som grupp engagerar sig mer i hållbarhetsfrågor och dessutom värdesätter och lägger mer tid på omsorg än män som grupp.
Rapportens resultat pekar istället på att intresset för hållbarhet är störst hos de individer, oavsett kön, som har huvudansvaret för det dagliga hushålls- och omsorgsarbetet och samtidigt upplever detta arbete som viktigt.
Omsorgsansvar främjar hållbar livsstil oavsett kön
Men nu får man inte tro att det innebär att alla kvinnor automatiskt är mer inriktade på hållbar omställning. Rapportens resultat pekar istället på att intresset för hållbarhet är störst hos de individer, oavsett kön, som har huvudansvaret för det dagliga hushålls- och omsorgsarbetet och samtidigt upplever detta arbete som viktigt. Det märks till exempel i våra transportmönster i Norden. Den i familjen som jobbar deltid, eller som till exempel ansvarar för att lämna och hämta barn och göra de dagliga inköpen till hushållet, använder i större utsträckning kollektivtrafiken, medan heltidsanställda oftare reser direkt mellan hem och arbete, gärna med bil.
– Vår kartläggning har visat att kön i sig inte nödvändigtvis är den avgörande faktorn. I de situationer där män visat sig vara drivkraften för den hållbara omställningen i familjen har det också varit männen som haft det primära omsorgsansvaret i hushållet, förklarar Jimmy Sand.
Vision 2030: Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i de nordiska länderna?
Ansvarsfull produktion och konsumtion, mål 12 i Agenda 2030, har pekats ut som ett av de områden där de nordiska länderna står inför de största utmaningarna inom hållbar utveckling. Detta område är också centralt för programmet ”Hållbar livsstil”, som finansieras av Nordiska ministerrådet.
Rapporten ”Klimat, kön och konsumtion – en forskningsöversikt med genusperspektiv på hållbara livsstilar” utgiven av NIKK sammanfattar den internationella forskningen inom sju olika områden: livsmedel; bostad och energi; kläder och konsumtionsvaror; transporter; arbete och tidsanvändning; kultur och turism samt aktivism och påverkan.