Lóa H. Hjálmtýsdóttir

Lóa H. Hjálmtýsdóttir
Photographer
norden.org
Lóa H. Hjálmtýsdóttir: Grísafjörður: Ævintýri um vináttu og fjör. Ungdomsroman, Salka, 2020. Nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2021.

Ett förunderligt vardagsliv är det som kännetecknar denna vackra, hjärtevarma bok. Ett på samma gång roligt och besynnerligt inomhusäventyr, som man utan vidare kan ta en paus i och få i sig lite mera varm choklad och röstat bröd.

Tvillingarna Inga och Baldur har fått sitt länge efterlängtade sommarlov. Framför dem ligger nu inget annat än att helt slappna av till tecknade filmer och låta mörkret och skolåret försvinna. Dessa planer går om intet, för hemma i köket ser de ”ett hulkande troll, en liten jätte eller en mycket stor granne“ som är våldsamt upprörd. Albert är en vitskäggig och reserverad äldre man, som bor på översta våningen i det höghus där tvillingarna bor tillsammans med sin mamma.

Ungarna är inte särskilt glada över denna stora glädjeförstörares intrång, men deras mor kan inte annat än vara vänlig och bjuda den sorgtyngda mannen på middag. Över köttbullarna väcks tvillingarnas lust att muntra upp Albert. Baldur är bekymrad över att mannen är så ensam, och Inga far in på sitt rum och hämtar sin strålande uppfinning: Sjuklådan. Den innehåller bland annat en bok med roliga historier, slajm, ett trolleriset och ett litet datorspel från när mamma var ung. Men inte ens glitterslajmet förmår få den gamle mannen på gott humör.

Småningom lyckas Albert sätta ord på sin stora sorg. Alma är försvunnen. Världen har slukat hans tvillingsyster och enda vän, som seglar världen runt med ett passagerarskepp. Han har inte fått postkort från henne på flera veckor och vet inte vad han ska ta sig till. Det enda tecknet är det sista postkortet, där Alma skriver att hon är på väg till Grisfjärden (Pig Beach). Den lilla familjen hjälper Albert med att skaffa sig en flygbiljett, ett pass och ett kreditkort och lovar vattna blommorna, medan han är ute i världen för att leta efter sin syster.

De små finurligheterna och den stora färgglädjen i illustrationerna fyller Grísafjörður (”Grisfjärden”, inte översatt till svenska) med glad skönhet. I vissa passager flyter bilder och text ihop till tecknade serier, som det är kul att studera grundligt, och som ger en trevlig inblick i personernas känsloliv. Tvillingarna är varandras motpoler – Baldur ängslig och Inga enveten – och deras tankar om världen är väldigt olika. Förhållandet mellan dem är emellertid både starkt och dyrbart. De är goda vänner som förstärker varandra och som på det sättet avspeglar Albert och Alma och deras livslånga vänskap.

Berättelsens scener blir större, när världen förs in i barnens hem via Alberts brev, och medan paket från honom öppnas får läsaren inblick i barnens och deras mammas dagliga liv. De gammaldags försändelserna knyter även ihop generationerna, både mentalt och materiellt, och läsningen ger tvillingarna en inblick i den stora världen. De schweiziska alperna som Albert beskriver för barnen i ett brev, dyker upp i barnens lek i form av bergskedjor av möbler och nytvättade kläder.

Grísafjörður framkallar viktiga frågor om det växande avståndet mellan människor, generationer och grannar. Sätter vi oss själva alltför många gränser, som det är svårt att överskrida? Kan det någon gång vara nyttigt att få oväntat besök? Det blir en varsam diskussion om isolering och ensamhet, som kan plåga både den yngre och den äldre generationen, men visar också vägen till att möta detta hot med hjärtlighet och kärlek. Berättelsen innehåller en uppmaning till läsargruppen att bry sig om andra människor, även om man har mycket större lust att slappna av med tecknad film.

Lóa H. Hjálmtýsdóttir är utbildad bildkonstnär, har gått på författarskola och bor i Reykjavík. Hon är aktiv som bildkonstnär och sångare i bandet FM Belfast. Grísafjörður, som är Lóas första barnbok, fick Bokhandlarpriset och var nominerad till Isländska litteraturpriset 2020.