Dags för ett nordiskt kunskapslyft mot klyftor på arbetsmarknaden

På ministermötet möte sa Tuula Haatainen, arbetsminister i Finland, att den gröna omställningen behöver förankras hos befolkningen.

-  Vi måste skapa en atmosfär där övergången till en koldioxidneutral ekonomi ses mer som en möjlighet än ett problem. Detta gör det möjligt för oss att bygga en stabil grund för en rättvis omställning där ingen känner sig utesluten.

Både klimatförändringarna och den teknologiska utvecklingen leder till snabbare förändringstakt i arbetslivet, skriver forskarna i den rapport om framtidens arbetsliv som de nordiska arbetsministrarna beställt.
Kompetensutveckling av den vuxna arbetskraften och investeringar i livslångt lärande kommer att vara helt avgörande för att människor ska kunna ställa om och byta jobb.

Taina Susiluoto från Finskt Näringsliv sa att det redan är svårt att rekrytera rätt kompetens till de nya jobben. 

-    Att bygga koldioxidneutrala samhällen kräver en ny typ av kompetens. Vi saknar redan experter inom dataekonomi och cybersäkerhet, och tillväxten efter pandemin har bara börjat. Vi måste omskola och vidareutbilda våra anställda för att matcha behoven på arbetsmarknaden.
 

I Norden är tendensen att jobben med höga kompetenskrav blir fler, och så kallade enkla jobb färre. Det betyder också att ingångsjobben försvinner för grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför krävs en politik för att motverka växande klyftor, skriver forskarna i rapporten.

Enligt Magnus Gissler, generalsekreterare för Nordens fackliga samorganisation, är det rätt tid nu att göra en stor utbildningssatsning och till exempel överväga att införa obligatorisk vuxenutbildning.

- Ökad segregering och risken för att man delar upp arbetsmarknaden är de stora farorna som forskarna pekar på. Det måste vi motverka. Om vi söker efter gemensamma strategier kan vi driva den här omställningen under socialt hållbara förhållanden, säger Magnus Gissler.

Mitt i det fyraåriga forskningsprojektet om framtidens arbetsliv kom pandemin - som en fallstudie av den nordiska arbetslivsmodellens berömda förmåga till omställning.
Och den visade sig fungera. Parterna samarbetade, gjorde upp om krispaket och räddade både jobb, inkomster och BNP.

Det betyder att vi inte behöver vara rädda för förändring, påpekade Ásmundur Einar Daðason, Islands socialminister med ansvar för arbetsliv.

- Nu är det upp till oss politiker att målmedvetet tackla de utmaningar som kommer med den teknologiska utvecklingen och gröna omställningen. Vi behöver motverka ojämlikhet och kunskapsklyftor och bör fråga oss hur vi löser detta tillsammans, sa Ásmundur Einar Daðason