Det nordiska språksamarbetet

Ömsesidig språkförståelse främjar mobiliteten mellan länder och stärker upplevelsen av samhörighet mellan ländernas invånare. I arbetet för att främja och framtidssäkra den ömsesidiga språkförståelsen i Norden är det nordiska språksamarbetet främst inriktat på barn och ungas förståelse av skriftlig och muntlig danska, norska och svenska.

Att kunna kommunicera med varandra förutsätter att man har ett gemensamt språk att göra det på. Språken danska, norska och svenska är emellertid så nära besläktade att språkbrukarna kan förstå varandra över språkgränserna. Av historiska skäl har danska en stark position som främmande språk på Island och svenska är ett av de två officiella språken i Finland. I riksgemenskapen med Danmark har danska en stark ställning på Grönland och Färöarna medan svenska är officiellt språk på Åland. 

Ansvaret för det nordiska språksamarbetet är fördelat på två olika ministerråd. Huvudansvaret ligger hos Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning medan Nordiska ministerrådet för kultur har sektoransvar för språksamarbetet. Den nordiska språkgemenskapen och målgruppen barn och unga är prioriterad i båda ministerrådens samarbetsprogram. Fokus på barn och unga är en tvärsektoriell satsning i Nordiska ministerrådet.

Avtal på språkområdet

Språksamarbetet regleras huvudsakligen av fyra olika avtal: Helsingforsavtalet, kulturavtalet och språkdeklarationen samt språkkonventionen.

I Helsingforsavtalet fastslås att de nordiska länderna ska sträva efter att bevara och vidareutveckla samarbetet mellan länderna på det rättsliga, kulturella, sociala och ekonomiska området samt när det gäller transporter och miljöskydd. När det gäller den ömsesidiga språkförståelsen i Norden betonar man bland annat att ”Undervisningen och utbildningen i skolorna i de nordiska länderna i lämplig omfattning ska innefatta undervisning om språk, kultur och allmänna samhällsförhållanden i de övriga nordiska länderna (…)”.

Kulturavtalet bygger också på målet att stärka och intensifiera samarbetet mellan länderna, i det här fallet på det kulturella området. Avtalet ska bidra till att öka den samlade effekten av ländernas investeringar i utbildning, forskning och annan kulturell verksamhet samt säkerställa att länderna samarbetar om att vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen – bland annat genom att ”(…) främja undervisningen i de andra nordiska ländernas språk, kultur och samhällsförhållanden (…)”.

Språkdeklarationen (Deklarationen om nordisk språkpolitik) definierar fokusområden som de nordiska länderna är överens om att följa upp i sitt nationella språkpolitiska arbete. På så sätt ger deklarationen ett övergripande rättesnöre, men det är länderna som var för sig på nationell nivå har ansvar för att följa upp intentionerna i deklarationen. Olika nationella hänsyn gör därför att man inte alltid har fokus på samma problemställningar i alla länderna samtidigt. De språkpolitiska områdena som deklarationen fokuserar på är undervisning i skandinaviska språk som grannspråk och främmandespråk, parallellspråkighet mellan engelska och Nordens samhällsbärande språk, mångspråkiga samhällen och flerspråkiga medborgare samt myndigheters språkbruk (klarspråk). Vartannat år redogör Nordiska ministerrådet för Nordiska rådet för hur länderna följer upp språkdeklarationen.

Utöver de övriga avtalen tillkommer också den nordiska språkkonventionen. Konventionen trädde i kraft 1987 och är juridiskt bindande för alla fem nordiska länder. Språkkonventionen riktar sig till regeringarna och ska bidra till att säkerställa att nordiska medborgare på sig eget språk ska kunna vända sig till myndigheterna i de övriga nordiska länderna i vissa sammanhang. Ansvaret för att följa upp och ta tillvara konventionens bestämmelser ligger hos den behöriga myndigheten i varje enskilt land, och individuella rättigheter tas tillvara genom den nationella lagstiftningen.

Aktörer

Verksamheten i det nordiska språksamarbetet inom utbildningssektorn koordineras genom Nordisk språkkoordination. Uppdraget förvaltas av Föreningen Nordens Förbund under perioden 2014–2018. Referensgruppen Expertgruppen Nordens språkråd ska bidra till att kvalitetssäkra verksamheten. Nordisk språkkoordinations webbplats informerar om Expertgruppen samt om aktörer och aktiviteter som exempelvis Nordkurs, Nordspråk, kurs för nordiska lärarstudenter, Nordiska språkpiloter, nätverket för språknämnderna i Norden, det nordiska teckenspråksnätverket och den nordiska gruppen för parallellspråkighet.

Stöd till språkprojekt

Det finns flera möjligheter att ansöka om stöd till språkrelaterade projekt i Norden.

Aktörer i de nordiska och baltiska länderna kan ansöka om stöd från Nordplus-programmet

Nordisk kulturkontakt förvaltar kultursektorns olika stödprogram. Flera av dem kan vara relevanta för språkprojekt. Dessa är:

  • Kultur- och konstprogrammet som stödjer nytänkande projekt av hög kvalitet.
  • Mobilitetsprogrammet som ger stöd till samarbetsprojekt mellan de nordiska och baltiska länderna.

Kultur- och språkprojekt som direkt involverar barn och unga i planering och genomförande kan dessutom ansöka om medel från NORDBUK eller VOLT.

Även hos Nordiska kulturfonden kan det i vissa fall vara relevant att ansöka om stöd till språkprojekt.