Det nordiska språksamarbetet

Norden i Skolens indvielse
Fotograf
Jens Kr. Vang
Ömsesidig språkförståelse främjar mobiliteten mellan länder och stärker upplevelsen av samhörighet mellan ländernas invånare. I arbetet för att främja och framtidssäkra den ömsesidiga språkförståelsen i Norden är det nordiska språksamarbetet främst inriktat på barn och ungas förståelse av skriftlig och muntlig danska, norska och svenska.

Att kunna kommunicera med varandra förutsätter att man har ett gemensamt språk att göra det på. Språken danska, norska och svenska är emellertid så nära besläktade att språkbrukarna kan förstå varandra över språkgränserna. Av historiska skäl har danska en stark position som främmande språk på Island och svenska är ett av de två officiella språken i Finland. I riksgemenskapen med Danmark har danska en stark ställning på Grönland och Färöarna medan svenska är officiellt språk på Åland.

Ansvaret för det nordiska språksamarbetet är fördelat på två olika ministerråd. Huvudansvaret ligger hos Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning medan Nordiska ministerrådet för kultur har sektoransvar för språksamarbetet. Den nordiska språkgemenskapen och målgruppen barn och unga är prioriterad i båda ministerrådens samarbetsprogram. Fokus på barn och unga är en tvärsektoriell satsning i Nordiska ministerrådet.

Avtal på språkområdet

Språksamarbetet regleras huvudsakligen av fyra olika avtal: Helsingforsavtalet, kulturavtalet och språkdeklarationen samt språkkonventionen.

I Helsingforsavtalet fastslås att de nordiska länderna ska sträva efter att bevara och vidareutveckla samarbetet mellan länderna på det rättsliga, kulturella, sociala och ekonomiska området samt när det gäller transporter och miljöskydd. När det gäller den ömsesidiga språkförståelsen i Norden betonar man bland annat att ”Undervisningen och utbildningen i skolorna i de nordiska länderna i lämplig omfattning ska innefatta undervisning om språk, kultur och allmänna samhällsförhållanden i de övriga nordiska länderna (…)”.

Kulturavtalet bygger också på målet att stärka och intensifiera samarbetet mellan länderna, i det här fallet på det kulturella området. Avtalet ska bidra till att öka den samlade effekten av ländernas investeringar i utbildning, forskning och annan kulturell verksamhet samt säkerställa att länderna samarbetar om att vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen – bland annat genom att ”(…) främja undervisningen i de andra nordiska ländernas språk, kultur och samhällsförhållanden (…)”.

Språkdeklarationen (Deklarationen om nordisk språkpolitik) definierar fokusområden som de nordiska länderna är överens om att följa upp i sitt nationella språkpolitiska arbete. På så sätt ger deklarationen ett övergripande rättesnöre, men det är länderna som var för sig på nationell nivå har ansvar för att följa upp intentionerna i deklarationen. Olika nationella hänsyn gör därför att man inte alltid har fokus på samma problemställningar i alla länderna samtidigt. De språkpolitiska områdena som deklarationen fokuserar på är undervisning i skandinaviska språk som grannspråk och främmandespråk, parallellspråkighet mellan engelska och Nordens samhällsbärande språk, mångspråkiga samhällen och flerspråkiga medborgare samt myndigheters språkbruk (klarspråk). Vartannat år redogör Nordiska ministerrådet för Nordiska rådet för hur länderna följer upp språkdeklarationen.

Utöver de övriga avtalen tillkommer också den nordiska språkkonventionen. Konventionen trädde i kraft 1987 och är juridiskt bindande för alla fem nordiska länder. Språkkonventionen riktar sig till regeringarna och ska bidra till att säkerställa att nordiska medborgare på sig eget språk ska kunna vända sig till myndigheterna i de övriga nordiska länderna i vissa sammanhang. Ansvaret för att följa upp och ta tillvara konventionens bestämmelser ligger hos den behöriga myndigheten i varje enskilt land, och individuella rättigheter tas tillvara genom den nationella lagstiftningen.

Aktører

Virksomheten i det nordiske språksamarbeidet i utdannelsessektoren koordineres gjennom Nordisk språkkoordinasjon. Oppgaven forvaltes av Foreningen Nordens Forbund i perioden 2014-18. Den faglige referansegruppen Ekspertgruppen Nordens språkråd skal bidra til å kvalitetssikre virksomheten. Nordisk språkkoordinasjons hjemmeside informerer om Ekspertgruppen og aktører og aktiviteter som Nordkurs, Nordspråk, de nordiske perlers kurs for lærerstudenter, Nordiske språkpiloter, nettverket for språknemndene i Norden, det nordiske tegnspråknettverket og den nordiske gruppen for parallellspråklighet.

Støtte til språkprosjekter

Det finnes flere muligheter for å søke om støtte til språkrelaterte prosjekter i Norden.

Aktører i de nordiske og baltiske landene kan søke om støtte fra Nordplus-programmet

Nordisk Kulturkontakt forvalter kultursektorens ulike støtteprogrammer. Flere av dem kan være relevante for språkprosjekter. Disse er:

  • Kultur- og kunstprogrammet som støtter nytenkende prosjekter av høy kvalitet, og
  • Mobilitetsprogrammet som yter støtte til samarbeidsprosjekter mellom de nordiske og baltiske landene.

Kultur - og språkprosjekter som direkte involverer barn og unge i planlegging og gjennomføring, kan dessuten søke midler fra NORDBUK eller VOLT.

Også Nordisk kulturfond kan i noen tilfeller være relevant å søke om støtte til språkprosjekter.