Klimatkrisen engagerar unga läsare i Norden

Det var tidigare i höst som 35 författare, illustratörer, förläggare, forskare och andra aktörer inom nordisk barn- och ungdomslitteratur möttes både digitalt och på plats i Danmark under coronasäkrade förhållanden. De medverkade i tredagarsseminariet ”VERDEN I FORVANDLING – økokritiske strømninger i nordisk børne- og ungdomslitteratur” för att utforska ekokristiska tendenser inom den samtida litteraturen och förmedla kunskap och erfarenhet till varandra. En nätverksplattform som också ger deltagarna en unik möjlighet att från olika perspektiv sätta ett gemensamt och inspirerande avtryck på en kommande antologi som förmedlar slutsatserna från seminariet.

Den nordiska barn- och ungdomslitteraturen har en stark tradition och är bland de böcker som både säljer mest och blir mest lästa i de nordiska länderna.  Viljan att förmedla förändringar och sociala förhållanden till barn och ungdomar är inget nytt och det gäller även miljö- och klimatfrågor. Nina Goga, professor i barnlitteratur vid Høgskulen på Vestlandet, Norge, förklarar senaste årens tendens:

- Från 2000-talet uppmärksammas sambandet mellan miljöföroreningar och de klimatförändringar som inte kan förklaras som normala variationer, men som måste förstås som slutgiltiga resultat av mänskliga handlingar och inverkan på naturen. I större utsträckning än tidigare lägger böckerna vikt på att "allt hänger ihop" och att det är nödvändigt med stora förändringar i konsumenters beteende för att stoppa miljö- och klimatpåverkan. Trots det och precis som i många tidigare barnlitterära texter där miljöförstöring är ett ämne, finns fortfarande både en stark tro men också en stor press på, att det är barnet som ska ta ansvar och genomföra nödvändiga förändringar.

Sedan 1993 har Svenska barnboksinstitutet läst och kategoriserat alla barnböcker som ges ut i Sverige och 2019 var ett rekordår för böcker som på olika sätt tar upp frågor som har med miljön att göra. En utveckling som upplevs på liknande sätt i de övriga länderna.

- Utgivningen av böcker med miljötema från 2019 saknar motstycke i Bokprovningens historia och det jag hittills sett av detta års utgivning är att miljön är fortsatt ett stort tema, säger Lydia Wistisen, lektor i barn- och ungdomslitteratur vid Institutionen för Kultur och Estetik, Stockholms universitet. Hon ger följande exempel från boken ”Mitt bottenliv” (2020) av Linda Bondestam.

"Vart de stora lunsarna tog vägen visste ingen men det tänkte vi sällan på." (Citat från boken "Mitt bottenliv” (2020) av Linda Bondestam.)

- I "Mitt bottenliv " är naturen inget passivt offer för mänsklig exploatering och representationen av skräp och föroreningar är genomgående fantasifull och estetiskt utmanande. För att återgå till citaten skildrar Bondestam en jord vars ekosystem är mycket ömtåliga men vars livskraft samtidigt är stark. De hundratals axolotlynglens spridning över uppslaget liknar i mångt människans utbredning över klotet. Boken ger inga direkta svar men kanske har alla människor förts bort av vågen, kanske har skräpets tidsålder ersatts av axolotlens.

Med ständiga rubriker om katastrofer och klimathot är det inte överraskande att det ges ut många böcker som från många perspektiv belyser både klimatkrisen och människan förhållande till naturen. Det handlar om allt från handböcker, faktaböcker, biografier om Greta Thunberg och historier om andra miljöhjältar eller aktivister till sagor och bilderböcker. Lydia Wistisen menar att barn- och ungdomslitteraturen kan ses som en dialog mellan barn och vuxna:

- Barn- och ungdomslitteratur är en typ av samtal mellan vuxna och barn. Litteraturen är ett av vuxenvärldens sätt att möta och stötta barn i deras oro. En bok som tar sin läsare på allvar, upprättar en dialog med läsaren och gör att hen känner sig mindre ensam i sin oro. Samtidigt kan litteratur också spä på barn och ungas ångest genom att till exempel ställa för höga krav på handling.

Seminariet ”På tværs af Norden” är en nätverksplattform som sprider aktuell forskning och kunskap om barn- och ungdomslitteratur i Norden. Årets seminarium var det andra i raden av tre och resultaten från de tre dagarnas diskussioner, workshops och samtal samlas i en antologi om ekokristiska tendenser i nordisk barn- och ungdomslitteratur med bland annat forskningstunga essays, drama och illustrationer som publiceras i starten av 2021.

Initiativet är en del av de nordiska kulturministrarnas satsning på barn- och ungdomslitteratur ”LØFTET” som har funnits sedan 2013 då Nordiska rådets barn- och litteraturpris etablerades. Målet för detta treåriga projekt med årliga seminarium är att- genom en dynamisk tvärestetisk och tvärvetenskaplig grupp av deltagare - skapa grogrund för ett stort nordiskt utbyte i den nordiska barn- och ungdomslitteraturmiljön.

Sekretariatsledare för Nordiska rådets litteraturpriser, Sofie Hermansen Eriksdatter är projektledare för LØFTET.