Så ska klimatomställningen i Nordens bli jämställd

De nordiska jämställdhetsministrar befinner sig i New York på FN:s kvinnokommission, CSW66.

På onsdagen höll de en debatt med rubriken ”From Gender-Blind to Gender-Just: Time to Commit to the Nordic Climate Leadership” .

I debatten försökte ministrarna förklara varför klimatpolitiken i Norden hittills i stort sett varit könsblind. 

-  De nordiska länderna har kommit långt när det gäller jämställdhet och vi lägger ett jämställdhetsperspektiv på de flesta politikområden. Men i vår klimatpolitik finns det utrymme för förbättringar. Hittills har vi inte haft tillräckligt fokus på kopplingen mellan kön och klimatförändringar, säger Anette Trettebergstuen, jämställdhetsminister i Norge och värd för den nordiska ministerpanelen på CSW.

Ministrarna åtar sig att utveckla både kunskap och handling. Bland annat ska Norden ta fram fakta om hur mäns och kvinnors koldioxidutsläpp skiljer sig åt.

För att kunna utveckla politik som främjar klimatvänliga livsstilar, behöver länderna mer kunskap om mäns och kvinnors skilda konsumtionsmönster, och om mäns och kvinnors beredskap att ändra sina vanor för klimatets skull, till exempel kring mat och transport.  
 

En stor del av de nordiska klimatlösningarna tas fram i branscher där kvinnor är underrepresenterade. Därför krävs ännu större insatser för att få fler kvinnor att utbilda sig i teknik och naturvetenskap.  

Jämställdhetsministrarna vill också försäkra sig om att den gröna omställningen av energi-, transport-, bygg- och livsmedelssektorerna inte kommer att öka könsklyftorna på arbetsmarknaden. 

Enligt åtagandet ska de nordiska länderna också säkra kvinnors inflytande i alla delar av klimatomställningen, från internationella förhandlingar till nationell politik. 

Ministrarnas åtagande nämner Arktis, där klimatförändringarna medverkar till att fasa ut traditionella försörjningsmetoder och där nya industrier växer fram, med skilda effekter för kvinnor och män. 

Därmed kommer även åtgärder för att motverka klimatförändringarna att ha olika effekt på kvinnor och män, enligt Naaja H. Nathanielsen, minister på Grönland med ansvar för mineraler, finans och jämställdhet: 

-  Klimatkrisen förstorar klyftan mellan män och kvinnor på Grönland. Båda könen påverkas, men på olika sätt. På Grönland påverkas mäns försörjning mer än kvinnornas. Kvinnorna finns inte med i där besluten om framtiden fattas, säger Naaja H. Nathanielsen och fortsätter: 

- Varje ansträngning att motverka klimatförändringarna och hitta nya lösningar måste därför inkludera både män och kvinnor. Vi behöva kunskapen från alla människor för att lösa krisen. 

Jämställdhetsministrarnas överlämnade sitt åtagande till Sima Bahous, chefen för UN Women.  

Sima Bahous utmanade de nordiska länderna att investera i könsmedvetna lösningar på klimatkrisen, precis som de en gång investerade i förskolor, föräldraledighet och lika rättigheter på arbetsmarknaden. 

- Vi räknar med ert fulla stöd för att hjälpa till att forma de jämställda klimatåtgärderna. Jag uppmanar både den offentliga och den privata sektorn att öka investeringarna i könsanpassade klimatlösningar, säger Sima Bahous.

Jämställdhetsministrarna reser nu hem för att säkra fortsatt förankring av och samarbete kring sitt åtagande.