Så ska livet förbättras för LGBTI-personer i Norden

Det är första gången som det nordiska samarbetet tar fram en strategi som arbetar för LGBTI-personer i Norden. Jämställdhetsministrarna är överens om en tydlig och målmedveten riktning framåt. 

-    Vi kommer att arbeta för att LGBTI-personer kan leva fritt och öppet i de nordiska länderna, och ha lika god livskvalitet och livsvillkor som övriga befolkningen, sa Mogens Jensen, jämställdhetsminister i Danmark när han stod värd för ministermötet på torsdagen. 
 

Men här och nu i Norden har inte LGBTI-personer samma möjligheter och rättigheter som majoritetsbefolkningen  – det framgår av en helt ny kartläggning, beställd av jämställdhetsministrarna.                                                                                                                      

Negativa attityder och bristande skydd i lagstiftningen försämrar LGBTI-personers liv och psykiska hälsa.

Okunskap hos myndigheter, i vården, skolan och omsorgen tvingar tillbaka äldre transpersoner till garderoben på äldreboendet och gör att unga aldrig vågar komma ut i skolan.

Det visar kartläggningen som bland annat bygger på en enkät och dialog med organisationer som arbetar med LGBTI-rättigheter i hela Norden. 

I internationella jämförelser ligger Norden hyggligt till. Bland annat ger länderna skydd åt LGBTI-flyktingar, och har kommit långt när det gäller möjligheter för LGBTI-personer att bilda familj.

Men när det gäller erkännande av juridiskt kön och skydd mot diskriminering för personer med intersexvariationer, har Norden halkat efter. 

I Finland finns fortfarande steriliseringskravet för människor som vill ändra juridiskt kön. I flera nordiska länder brister skyddet av transpersoner i hatbrottslagstiftningen. På Färöarna och Grönland är det inte möjligt att byta juridiskt kön. 
 

Alla länderna arbetar nationellt med frågorna. Island har nyligen tagit en ny könstillhörighetslag, Danmark arbetar med utökat skydd mot hatbrott och Finland planerar att slopa steriliseringskravet och stifta en ny lag som respekterar självbestämmanderätten när det gäller könstillhörighet. 

Men även där lagar och regler förbättras, återstår okunskap och förlegade attityder.

Vid sitt möte den 5 november tog jämställdhetsministrarnas en gemensam strategi för att komma till rätta med bristerna. Tre prioriterade insatsområden ska möta de behov som pekas ut i kartläggningen. 
 

Det här är insatsområdena: 

• Frihet och öppenhet har målet att alla ska kunna arbeta och bo i Norden utan rädsla för våld hat och diskriminering. I dag riskerar LGBTI-personer som fått sin könstillhörighet eller familjebildning erkänd i ett land, att förlora detta erkännande vid flytt mellan länderna.  
• Livskvalitet och levnadsförhållanden tar sin utgångspunkt i den markanta skillnaden i psykisk och fysisk hälsa mellan LGBTI-personer och majoritetsbefolkningen. Målet är att både vården och arbetsmarknaden är tillgänglig på lika villkor.   
• Nätverk och civilsamhälle där jämställdhetsministrarna lovar att stödja LGTBI-organisationernas arbete och samarbeta med dessa när insatserna utformas.

Strategin ska börja omsättas i politisk handling efter årsskiftet, när Finland blir ordförande i ministerrådet. 

-    Jag välkomnar det ökade fokuset på LGBTI-frågor i det nordiska samarbetet.  För att insatserna ska bli kännbara i människors vardag, behöver politiken samarbeta med civilsamhälle och LGBTI-gemenskapen, sa Thomas Blomqvist, jämställdhetsminister i Finland. 

Fotnot 1: De beslutade strategiska insatserna på LGBTI-området kommer att skrivas in i jämställdhetsministrarnas gällande samarbetsprogram och publiceras 2021.

Fotnot 2: LGBTI är en förkortning av Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender och Intersex.