Starkare sammanhållning – en ny tid för nordisk säkerhet och beredskap

– Hela havet stormar, sa president Alexander Stubb när han beskrev det osäkra världsläget. Han pekade på den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet som en klippa i stormen. 

Han framhöll att den nordiska tilliten och de gemensamma nordiska värderingar som välfärdsstaten bygger på – demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbarhet – känns viktigare än någonsin. Dessa värderingar får inte tas för givna, utan måste värnas.

– Tillit är det nordiska guldet. Det är vårt värdefulla kollektiva kapital, sa Finlands president.

Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin lyfte då fram behovet av att stärka beredskapen i Norden, särskilt inom försörjning, energi och infrastruktur.

– Det är hög tid att förstå att vi lever i ett nytt paradigm och att vårt behov av att anpassa oss till denna nya tid måste stå överst på agendan, sa ministern för civilt försvar. 

Förutom ministern påpekade flera representanter från Nordiska rådet att beredskap inte bara handlar om militär styrka, utan också om att ha en stark social och ekonomisk infrastruktur, där välfärdsstaten spelar en avgörande roll. Flera framhöll också vikten av att inkludera hela Norden – inklusive Grönland, Färöarna och Åland – i beredskapsarbetet.

Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin har länge varit tydlig med behovet av att stärka beredskapen i Sverige. Vid temasessionen betonade han vikten av nordiskt och nordisk-baltiskt samarbete för att de nordiska länderna ska vara förberedda på kriser, och i värsta fall krig.

Frågestunden och debatten visade på en bred politisk enighet om att Norden måste stärka samarbetet inom totalförsvar och beredskap. Samtidigt pekade flera av Nordiska rådets medlemmar på områden där Norden fortfarande har brister: 

– När kriser slår till vänder man ofta blicken inåt. Men vi måste lära oss av pandemin och bygga ett formellt och starkt nordiskt transportsamarbete – vi vill inte ha stängda gränser i kristider, säger Kjell-Arne Ottosson, ordförande i Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling. 

Emma Berginger från utskottet för ett hållbart Norden framhöll att säkerhet handlar om mer än militär försvarsförmåga: 

– Klimat-, miljö- och naturkriser är bland vår tids största säkerhetshot, och Norden måste stå enat för att bemöta dem. 

Flera representanter framhöll också välfärdsstatens roll i den övergripande beredskapen, särskilt inom medicinsk beredskap och hälsoberedskap. Covidpandemin har blottat svagheter i det nordiska samarbetet kring hälsoberedskap som vi måste lära oss av, betonade bland annat Eva Lindh, ordförande i utskottet för välfärd i Norden. 

I sitt öppningstal lyfte president Alexander Stubb fram nordisk sammanhållning som vårt starkaste försvar i en osäker tid. I den efterföljande debatten byggde Veronika Honkasalo från utskottet för kunskap och kultur vidare på detta och framhöll kultur och utbildning som en central del av den civila beredskapen – både för att förebygga kriser och för att stärka samhällets motståndskraft.

Emma Berginger från utskottet för ett hållbart Norden begär replik i plenardebatten.

Debatten visade tydligt att det nordiska samarbetet och Nordiska rådet spelar en viktig roll i att stärka gemenskapen mellan de nordiska länderna, både i kris och vardag. Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin lyfte också fram behovet av att säkerställa att banden mellan länderna förblir starka och betonade Nordiska rådets betydelse som institution för att upprätthålla och utveckla samarbetet.

På tisdagseftermiddagen deltog Nordiska rådets ledning – presidiet – i ett Nordefco-möte i Helsingfors tillsammans med representanter för de nordiska parlamentens försvarsutskott och Finlands försvarsminister Antti Häkkänen.  

Finlands president avslutade med ett känt citat från barnlitteraturen:

– Som Pippi sa: ”Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll.” 

Styrka förpliktigar, påminde han oss om – ett budskap lika viktigt för Norden som för Pippi Långstrump. 

Vid Nordiska rådets temasession behandlade Nordiska rådets presidium också svaren från de nordiska regeringarna om förnyelsen av ”den nordiska grundlagen”, Helsingforsavtalet, och kom med ett uttalande om Nordiska rådets stöd för Grönland.