Unga besvikna på finansieringsbeslut på COP29 - nästa hållpunkt nationella handlingsplaner

Flera av de ungdomsdelegater som deltog i diskussioner på den nordiska paviljongen uttryckte oro för att resultatet av COP29 verkade bli att länderna inte lyckas komma överens om den föreslagna summan på 1 300 miljarder dollar som krävs för klimatfonden.

- Jag är besviken över att partnerna i förhandlingarna verkar stå längre ifrån varandra än vad man hade trott innan, och jag är rädd för att det här kommer att leda till misstro som skapar en större klyfta mellan det globala Syd och det globala Nord, säger Danmarks ungdomsdelegat Lise Coermann Nygaard.

Hon får medhåll av Sydafrikas ungdomsdelegat Sibusiso Mazomba, som påpekar att det är de fattiga länder som drabbas mest av klimatförändringarna, medan de rika länderna, som orsakat mest utsläpp, borde ta sitt ansvar.

- Vi behöver global rättvisa, säger han.
Han säger också att unga borde få spela en ännu större roll vid förhandlingsborden.

Uchenna Igwe, från Centre for Journalism Innovation and Development, säger att det verkligen är dags för de rika länderna i det globala Nord att inse hur klimatförändringarna redan nu påverkar miljontals människors liv.

- Och problemen kommer allt närmare hemknutarna också för det globala Nord, tillägger han.

Under den sista dagen av COP29 besökte också Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie den Nordiska paviljongen. Med förhandlingar som ännu pågick vidhöll han att man kommer att nå någon form av lösning, men påpekade samtidig att det handlar om stora kompromisser och att många kommer att bli besvikna. Han ville ändå peka på de långsamma framsteg som sker.

- Om man ser det i ett lite längre perspektiv så var vi före Parisavtalet 2015 på väg mot en global uppvärmning på mer än 4 grader, medan utsikterna med nuvarande åtgärder pekar på 3 grader. Även om det är långt kvar till 1,5-gradersmålet har vi i alla fall nått en bra bit på vägen.

Fram till COP30 som ordnas i Brasilien nästa år skall alla medlemsländer presentera detaljerade nationella planer för hur de minskar sina utsläpp. Mattias säger att det är mycket viktigt att det här blir gjort så fort som möjligt, och att man också kommer överens om ett system för hur man skall kunna utvärdera planerna framöver.

- Vi måste fokusera mer på implementering av de överenskommelser som redan gjorts, och de rika länderna måste ta sitt ansvar. Vi måste kunna visa på att det också ur deras perspektiv kommer att leda till bättre och mer hållbara samhällen.

Även Lise Coermann Nygaard hoppas på att länderna levererar sina nationella planer i tid, och att de är ambitiösa. Hon har också en idé om hur man konkret kunde jobba långsiktigt med att nå 1,5-gradersmålet.

- Man borde ha klimatundervisning i alla skolor - så att de unga får en tydlig bild av vilken påverkan klimatförändringen har och vad som krävs för att stoppa den, säger hon.