Coronakrisen kan skapa skatteknipa för gränspendlare
I värsta fall riskerar gränspendlarna att behöva betala dubbel skatt – både i landet de arbetade i innan gränserna stängdes och i sitt hemland för den tid de har varit tvungna att arbeta hemifrån.
Problemet med dubbelbeskattning diskuterades ingående på ett möte i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden den 25 maj. Utskottets medlemmar uttryckte en stark oro för de skattemässiga konsekvenser det här kan få för nordiska gränspendlare.
– Vi som nordiska politiker måste ta tag i det här. Vi kan inte tillåta att våra medborgare hamnar i en sådan situation. De respektive ländernas finansdepartement måste lösa det här innan skatten för 2020 ska beräknas, säger Pyry Niemi, ordförande för utskottet för tillväxt och utveckling i Norden
Utbredd oro
Även Skånes landshövding Anneli Hultén har engagerat sig i frågan och skrivit ett brev till den svenska finansministern. Hultén bedömer att skatteproblemet kan drabba 18 500 gränspendlare i Öresundsregionen. Av dessa är 90 procent svenska medborgare som pendlar till Köpenhamn. Även mellan Sverige och Norge och mellan Sverige och Finland finns det liknande problem.
Enligt avtalet mellan de nordiska länderna ska de som gränspendlar till arbetet betala skatt i det land där de arbetar. När Danmark, Norge och Finland stängde gränserna för att begränsa spridningen av coronaviruset uppstod ett problem när särskilt svenska anställda tvingades arbeta hemifrån. För var arbetar de då? Och vilket land ska de betala skatt i?
Det är svårt att säga vilka konsekvenser den extraordinära situationen kommer att ha för den enskilda medarbetaren, och därför är det bråttom att hitta en tydlig lösning som inte sätter medborgarna i en skatteknipa.
I ett separat avsnitt i det så kallade Öresundsavtalet finns en regel som tillåter en anställd att arbeta 50 procent hemifrån under en tremånadersperiod. Men den tiden är på väg att rinna ut. Det är också oklart om regeln kan tillämpas i den här situationen om de anställda har arbetat 100 procent hemifrån sedan mitten av mars eller inte har kunnat arbeta alls.
– Det är svårt att säga vilka konsekvenser den extraordinära situationen kommer att ha för den enskilda medarbetaren, och därför är det bråttom att hitta en tydlig lösning som inte sätter medborgarna i en skatteknipa, avslutar Pyry Niemi.
