Norden kan inte tillåta sig att släpa efter!

Nu ska utskottet för tillväxt och utveckling i Norden påskynda arbetet med att införa ett sådant automatiskt och ömsesidigt erkännande av högre utbildningar tvärs över gränserna i Norden, Baltikum och Benelux.

Med automatiskt erkännande av de nordiska medborgarnas utbildning och yrkeskvalifikationer inom parallella arbetsområden tar man bort ett allvarligt gränshinder i Norden. På så sätt tar man bort skillnader i valideringsprocesserna, effektiviserar administrationen och ökar sysselsättningen.

Problemet är att arbetskvalifikationer och utbildningar regleras på olika sätt i de nordiska länderna. Det innebär till exempel att en utbildning som uppfyller kraven i ett land inte alltid uppfyller kraven i de andra nordiska länderna.

Det är i dag upp till de enskilda myndigheterna att bedöma sökandes utbildning och yrkesbakgrund i förhållande till landets reglerade yrken. Myndigheterna kan ställa krav på den enskilda sökanden om ytterligare utbildning eller yrkeserfarenhet. Dessa krav kan vara så omfattande och handläggningen så komplex att det i praktiken fungerar som ett avslag.

Enbart i gränsområdet mellan Sverige och Danmark förhindrar de komplexa valideringsprocesserna ca 25 000 personer från att pendla över Öresund. Det är en av slutsatserna i Damvad Analytics rapport från 2017, ”Samhällsekonomisk analys av gränshinder – kostnader för Greater Copenhagen”.

2018 ingick de baltiska länderna och Beneluxländerna avtal om automatiskt och ömsesidigt erkännande av varandras högre utbildningar. Nu ska de gå vidare och se om det är möjligt att göra samma sak med reglerade yrkeskvalifikationer.

– När både de baltiska länderna och Beneluxländerna har infört ett ömsesidigt och automatiskt erkännande av sina högre utbildningar kan inte Norden tillåta sig att släpa efter, säger Pyry Niemi, chef för utskottet för tillväxt och utveckling i Norden.

De nordiska länderna har en lång tradition av tillitsbaserat samarbete. Därför menar utskottet för tillväxt och utveckling i Norden att det är svårt att hitta argument för att Norden inte ska kunna ingå liknande avtal som Baltiska ministerrådet och Beneluxunionen. Ett sådant avtal skulle också vara i linje med Nordiska ministerrådets handlingsplan för rörlighet 2019–2021, som har samma ambition.

– Utskottet noterar med glädje Nordiska ministerrådets ambition och ser förslaget från Nordiska rådet som ett stöd för det fortsatta arbetet. Vi har stora förväntningar på att snart kunna se resultat som kommer att göra vardagen lättare för nordiska medborgare när de flyttar till och arbetar i ett annat nordiskt land, säger Åland representant Mikael Staffas från Mittengruppen.

Förslaget godkändes enhälligt i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden och skickas nu vidare till slutbehandling under Nordiska rådets session i Stockholm i slutet av oktober.