Ny rapport: Dessa naturbaserade lösningar kan gagna både klimat och biologisk mångfald

03.05.21 | Nyhet
Foto af naturområde med træer
Photographer
Anne Nygard - Unsplash.com
Cirka 25 procent av de människoskapade utsläppen av CO2 beror på utnyttjande och omläggning av naturområden särskilt till jordbruk, skogsbruk och bebyggelse. En ny rapport finansierad av Nordiska ministerrådet har identifierat en mängd lösningar som både gagnar den hotade biologiska mångfalden och samtidigt motarbetar klimatkrisen.

Världen står inför två stora globala hållbarhetskriser, nämligen förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar. En ny rapport, utarbetad av de danska universitetens kontor för den internationella biodiversitetspanelen IPBES, samt Center for Makroøkologi, Evolution og Klima vid Köpenhamns universitet, och finansierad av Nordiska ministerrådet, kommer med en mängd rekommendationer för hur bevarande och återupprättande av naturområden kan bidra till att lösa bägge utmaningar.

Kort sagt ska det tillföras vatten till dränerade mossar och skogarna ska få växa och bli gamla.

Lars Dinesen, specialkonsulent IPBES Danmark

Vild natur är en del av lösningen på klimatkrisen

Forskarna bakom rapporten har gått igenom en rad fall från de nordiska länderna och kommit fram till de insatsområden, där både den biologiska mångfalden stärks och växthusgasutsläppen minskas.

”Kort sagt ska det tillföras vatten till dränerade mossar och skogarna ska få växa och bli gamla,” förklarar Lars Dinesen, specialkonsulent hos IPBES Danmark.

”Vår kartläggning visar att bevarande och återupprättande av naturliga ekosystem, som mossar och skogar, är avgörande för biologisk mångfald och viktiga för klimatet. Det säkrar viktiga boplatser för många hotade arter, medan ekosystemens naturliga upptag och lagring av CO2 motverkar klimatförändringar,” tillägger Anders Højgård Petersen, specialkonsulent vid Center for Makroøkologi, Evolution og Klima (CMEC) Globe Institut, Köpenhamns universitet.

Mer vatten i en jylländsk högmosse har minskat CO2-utsläppen med 10 500 ton per år

Rapporten beskriver bland annat återupprättningsprojektet i Lille Vildmose i Danmark – en av Nordeuropas största högmossar och den största återstående aktiva högmossen i Danmark. Det bevarade området på 21 km2 motsvarar dock bara en tredjedel av mossens ursprungliga areal, medan resten är ödelagd av bland annat avvattning och torvgrävning.

I Lille Vildmose har man säkrat ett naturligt högt vattenstånd i den bevarade aktiva högmossen och återupprättat högre vattenstånd i en stor del av de ödelagda mossområdena. Det har resulterat i minskat CO2-utsläpp på uppskattningsvis 10 500 ton per år och inneburit en väsentlig ökning av biodiversitetsvärdena i ett unikt naturområde.

Andra exempel är naturåterupprättande i 35 svenska mossar och möjlighet till att återupprätta 20 000 km2 dränerade mossmarker i Finland i områden där skogsbruk inte längre är lönsamt samt återetablering av nationellt nästan utrotade skogstyper i Norge och på Island. Rapportens exempel och generella fokus är i linje med EU:s biodiversitetsstrategi för 2030, som EU-länderna anslöt sig till i oktober 2020. Den innebär att 25 procent av EU-budgeten i förväg är avsatt till klimatinsatsen, och i strategin förväntas det att en betydlig del av detta ska investeras i naturbaserade lösningar.

Tio rekommendationer till politiska initiativ

Forskarna kommer dessutom med tio förslag till politiska initiativ baserade på de åtta fallstudierna, den vetenskapliga litteraturen generellt samt en genomgång av de nuvarande politiska avtalen.

  1. Återupprättande av naturen ger de nordiska länderna en utmärkt möjlighet att anpassa sig och ta ledningen i att uppfylla internationella mål för biologisk mångfald och klimatpolitik genom naturbaserade lösningar.
  2. Stopp för nya dräneringsaktiviteter i sumpmarker är avgörande för att bevara naturliga koldioxidlager och biologisk mångfald.
  3. Nordiska länder kan förhindra emissioner av koldioxid och starta långvarigt återupprättande av biologisk mångfald genom att återbefukta dränerad sumpmark och torvmossar inklusive områden som för närvarande används till jordbruk, skogsbruk eller torvutgrävning.
  4. Strängt skydd av existerande gamla växstskogar genom att utesluta skogsbruk skyddar viktig biologisk mångfald och bidrar till att motverka klimatförändringar genom bevarande av naturliga koldioxidlager.
  5. Återskapande av skogsekosystem som ger dem möjlighet att utveckla sig mot naturliga gamla växtskogar är avgörande för att bevara biologisk mångfald och bidrar till att motverka klimatförändringar och förstärker ekosystemets motståndskraft.
  6. Bevaringsåtgärder i förvaltade skogar kan vara en kompletterande möjlighet, som är betydligt mindre effektiv för att bevara den biologiska mångfalden, men med potential att uppnå eller bevara de eventuella klimatfördelarna och den ekonomiska avkastningen från skogsbruk.
  7. Förbättrad dokumentation av växthusgasdynamiken och den biologiska mångfalden i intakta och återskapade ekosystem, helst på samma plats, är avgörande för att utveckla informerade och effektiva naturbaserade lösningar och strategier.
  8. Planläggning av stora arealer ökar effektiviteten och underlättar både lokala och överordnade synergier mellan bevarande av biologisk mångfald och motverkan av klimatförändringar.
  9. Förbättrade nationella mekanismer för rådgivning och spridning av resultat från vetenskaplig forskning om biologisk mångfald och klimatförändringar förbättrar beslutsfattandet och den offentliga debatten.
  10. Ambitiös tvärsektoriell och tvärfacklig politik kan underlätta en bredare användning av kostnadseffektiva naturbaserade lösningar för att möta utmaningarna med biologisk mångfald och klimat.