Kan den nordiska samverkan i kristider stärkas?

29.04.21 | Nyhet
Thomas Blomqvist
Fotograf
Ville Andersson
Norden som region borde vara bättre förberedd nästa gång då en kris drabbar oss. De nordiska samarbetsministrarna sammanträdde digitalt den 29. april, och beslöt bland annat att med snabb tidtabell låta genomföra en strategisk utredning om nordiskt samarbete under kristider.

Avsikten med utredningen är att ta tillvara lärdomar och erfarenheter av coronapandemin, och samtidigt stärka den regionala samverkan i kristider.

-Målsättningen att värna om integrationen i Norden är central, säger Finlands nordiska samarbetsminister, Thomas Blomqvist, som ledde mötet. 

-Covid19 har visat att vi inte till alla delar var förberedda på den här typen av kris, fortsätter han. Vi menar att det finns områden där ett förstärkt nordiskt samarbete kan ge mervärde, säger han. Det är de områdena vi hoppas att utredaren ska visa på.

Utredningen kommer att bestå av två delar. Den första delen produceras inom Nordiska ministerrådets sekretariat. Den kartlägger särskilt hur ministerrådets strukturer, inklusive institutioner och samarbetsorgan, har utnyttjats under krisen.

Fokus på framtida krisperioder

Den andra delen har fokus på framtiden.

Samarbetsministrarna har vidtalat tidigare direktören för Nordiska rådet, Jan-Erik Enestam, att genomföra utredningen. Enestam är från Finland, och är tidigare mångårig riksdagsledamot och minister. Utgående från de erfarenheter som länderna har fått under pandemiperioden ska han sammanställa en lista på 10-15 konkreta rekommendationer som skall stärka och utveckla det nordiska samarbetet på krisområdet, särskilt inom ministerrådet.

Jan-Erik Enestam färdigställer utredningen under sommaren och hösten. Den förväntas vara klar i början av november.

Målsättningen att värna om integrationen i Norden är central

Thomas Blomqvist, minister för Nordiskt samarbete, Finland

-De erfarenheter vi har fått under den pågående pandemin, har gett oss en uppfattning om vilka områden som behöver belysas, säger Thomas Blomqvist.

I mandatet för utredningen nämns bland annat möjligheter till löpande informationsutväxling och gemensamma analyser, system för underrättande och tidig konsultation mellan länderna, särskilt gällande sådana beslut som påverkar den fria rörligheten i Norden.

Övriga områden som lyfts fram i utredningsmandatet är myndighetssamarbete, tryggandet av en sammanhängande arbetsmarknad, gränsöverskridande digitala lösningar, samt helt generellt processer för att kartlägga och förutse effekterna av nationella åtgärder i den övriga regionen. Också möjligheterna att effektivare utnyttja de strukturer som Nordiska ministerrådet erbjuder skall utredas.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki säger att det vid behov finns möjlighet för länderna att i krissituationer utnyttja ministerrådet som plattform för samarbete.

-Om medlemsländerna önskar det, har vi goda möjligheter att administrera och stöda gemensamma åtgärder i ännu högre grad än vi har gjort under coronapandemin, konstaterar hon.