Unga håller regeringar och FN ansvariga för att lösa naturkrisen – men vill bidra

13.04.21 | Nyhet
unga demonstrerar mot gruvdrift
Fotograf
Oddleiv Apneseth/norden.org
Unga, miljöengagerade nordbor är allvarligt oroade över förlusten av arter och biologisk mångfald. Det visar en enkätundersökning med 2 200 svarande från alla de nordiska länderna. Svaren ska nu användas för att ställa krav på regeringarna och det kommande FN-avtalet om biologisk mångfald.

Krisen för naturen har seglat upp som en ny akut framtidsfråga vid sidan av klimatförändringarna. FN har varnat för en biologisk mångfaldskris som är så allvarlig att den hotar tillgången till mat, ren luft och vatten.

 

Kunskapen om krisen och engagemanget för att göra något åt den är stor bland unga, visar en färsk undersökning.

"Viktig signal"

82 procent av de svarande är ”väldigt oroade” över förlusten av biologisk mångfald.

- Resultatet av vår undersökning visar tydligt att unga är bekymrade för biodiversiteten och naturen, och att vi är villiga att aktivt göra något för att stoppa förlusten. Det är en viktig signal att sända till de nordiska beslutsfattarna, säger Emma Susanna Turkki som varit med och tagit fram undersökningen och som är dansk representant för Nordic Youth Biodiversity Network.

Kopplar biodiversitet till klimatfrågan

81 procent svarar att den biologiska mångfalden framför allt är viktig för att förhindra klimatförändringarna.

 

73 procent rankar den som en grundförutsättning för mat, vatten och skydd, något som alltså hotas av den snabba förlusten av arter och ekosystem.

De svarande har kunnat gradera vilket ansvar olika aktörer (FN och EU, nationella regeringar, kommuner, privata företag och civilsamhällesorganisationer) har för att säkerställa en hållbar framtid.

De svarande ger ett ”väldigt stort ansvar” till nationella regeringar (76 procent) och till internationella organisationer som FN och EU  (71  procent).

Svaren ska sätta press på FN

Resultaten i undersökningen kommer att användas för att formulera krav på det kommande globala avtalet för biologisk mångfald.

Några frågor i undersökningen undersöker ungas stöd för några vägval som är vitala i de pågående FN-förhandlingarna om nya mål för biologisk mångfald. Det handlar bland annat om hur åtgärderna i det uppdaterade avtalet ska finansieras och huruvida avtalet ska vara legalt bindande.

Stöd för solidarisk finansiering

Hälften av de svarande föredrar att rikare länder betalar mer, och 36 procent svarade att miljöfarliga verksamheter ska ha det ekonomiska ansvaret.

På grundval av svaren i undersökningen och en lång rad workshops i alla de nordiska länderna, har en grupp unga skrivit ett förslag till ett ”Position Paper” med krav till FN-förhandlingarna och de nordiska regeringarna, ett förslag som nu ska diskuteras på en digital Townhall och sändas på remiss till ungdomsorganisationer.   

Applåder är inte nog

Resultatet visar också en stark beredskap hos unga för att ändra sin livsstil och dra ner konsumtionen av kläder (90 procent av de svarande), kött (85 procent) och exotisk mat, att reparera i stället för att kassera mobiltelefoner och datorer och att köpa mer begagnat.

79 procent av de svarande stöder påståendet att unga människor ska involveras i politiska beslut i miljöfrågor.

– Fler och fler länder börjar lyfta vikten av ungas engagemang. Men det krävs mer än att lyssna och applådera till det vi säger: vi behöver se konkreta förslag och handling som faktiskt kan säkerställa att unga får vara med både i beslutsfattandet och genomförandet när avtalet väl är klart, säger Gustaf Zachrisson, studerande och svensk representant för Nordic Youth Biodiversity Network.

 

FAKTA Så gjordes undersökningen:

Enkätundersökningen är framtagen av en grupp unga nordbor, organiserade i nätverket Nordic Youth Biodiversity Network, med stöd från Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet.

Undersökningen distribuerades med hjälp av ungdoms- och miljöorganisationer runt om i Norden, till unga mellan 13 och 30 år. Den besvarades av 2200 miljö- och klimatintresserade ungdomar i alla de nordiska länderna under mars månad.

FAKTA De här svarade på undersökningen:

  • Av de 2268 svarande kom 787 personer från Danmark, 512 från Sverige, 37 från Färöarna, 265 från Norge, 541 från Finland, 64 från Island, 16 från Åland och 12 från Grönland.
  • 70 procent av de svarande är kvinnor och 30 procent män.
  • 72 procent av de svarande har universitetsutbildning eller studerar just nu på denna nivå. 24 procent har gymnasieutbildning eller studerar nu på denna nivå.
  • 40 procent av de svarande bor i storstad, 33 procent på landsbygd eller småstad.

PRESSKONTAKT :

Gustaf Zachrisson, studerande och svensk representant för Nordic Youth Biodiversity Network

zachgustaf@gmail.com

 

Emma Susanna Turkki, studerande och dansk representant för Nordic Youth Biodiversity Network: emmaturkki@gmail.com og

 

Anna Rosenberg, kommunikationsrådgivare Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet

tel: +45 29692941 mail: annros@norden.org