Slutförande av det globala avtalet om biologisk mångfald – den nordiska strategin

Den övergripande bedömningen gjord av FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES (2019) sände ett tydligt budskap till världen om en förlust av biologisk mångfald som saknar motstycke. Bedömningen lyfte fram förändringar i land- och havsanvändning, direkt utnyttjande, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter som de främsta direkta orsakerna bakom förlusten. Det globala avtalet för naturen måste hantera alla dessa orsaker för att naturen och allt den bidrar med ska ha en chans att återhämta sig.

Förutom naturskydd och andra effektiva bevarandeåtgärder bör man betona vikten av hållbar användning som ett verktyg för att minska hoten mot den biologiska mångfalden. Utvecklingen av hållbar användning inom sektorer som jordbruk, vattenbruk och fiske baserat på förnybara resurser och förvaltning av land-, sötvattens- och havsområden är avgörande. Skörde- och fångstnivåerna samt förvaltningspraxis i dessa sektorer måste vara hållbara.

Dessutom är det mycket viktigt att fokusera på lösningar som både den biologiska mångfalden och klimatet vinner på. Det är helt avgörande att skydda den biologiska mångfalden och ekosystem som regnskogar och mangrover för att säkerställa en klimattålig utveckling. Naturbaserade lösningar beräknas enligt IPBES stå för 37 procent av begränsningen av klimatförändringar fram till 2030, sannolikt med positiva bieffekter för den biologiska mångfalden.

Till exempel har urbefolkningar och lokalsamhällen förvaltat sina land- och havsområden på sätt som är anpassade till lokala förhållanden och som är förenliga med eller stöder bevarandet av den biologiska mångfalden, vilket påpekas i IPBES bedömning.

Det finns ett akut behov av en strukturerad och integrerad strategi för att genomföra det globala ramverket för biologisk mångfald på alla nivåer och i alla samhällssektorer. Det inbegriper åtgärder och strategier för att öka insynen och jämförbarheten i nationella åtgärder och ambitioner samt övervakning, rapportering och översyn av genomförandet på nationell och global nivå. Strategin bör vara framtidssäker och skapa en kollektiv drivkraft för fortlöpande framsteg mot att uppnå ramverkets mål.

Vi nordiska klimat- och miljöministrar från Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Färöarna, Grönland och Åland

hänvisar till den nordiska ministerdeklarationen om biologisk mångfald, hav och klimat som antogs i Helsingfors den 12 maj 2021 och till Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Ett grönt Norden är en av våra tre strategiska prioriteringar som främjar innovation och samarbete för hållbar användning och bevarande av vårt naturarv

välkomnar GEF 8:s påfyllning och det ökade anslaget för biologisk mångfald med 36 procent, som höjer ambitionsnivån och ökar de finansiella medlen för att göra framsteg mot de globala målen för ramverket för biologisk mångfald

erkänner att det krävs omedelbara integrerade åtgärder för en genomgripande förändring som kan stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald genom en hållbar förvaltning av land-, sötvattens- och havsområden

framhäver att naturbaserade lösningar kan spela en viktig roll i att lösa globala utmaningar, såsom förlusten av biologisk mångfald och nedbrytningen av ekosystem, samt bidra till att minska risken för katastrofer, begränsa klimatförändringar och säkra anpassning till klimatförändringar

erkänner att besittningsskydd av mark och naturresurser, särskilt för urbefolkningar och lokalsamhällen, är avgörande för bevarandet av den biologiska mångfalden och en hållbar försörjning

betonar vikten av att skapa incitament för markägare och industri att bevara, upprätthålla och på ett hållbart sätt använda den biologiska mångfalden och återställa ekosystemfunktioner samtidigt som de ger hållbara försörjningsmöjligheter och bidrar till att begränsa klimatförändringarna

enas om att öka insatserna för biologisk mångfald och integrera biologisk mångfald i Norden genom hållbara konsumtions- och produktionsinitiativ, minskat matsvinn och plastavfall, friska hav, naturbaserade lösningar, finansiering av biologisk mångfald samt främjande av människors försörjning, inbegripet urbefolkningars och lokalsamhällens traditionella försörjning

enas också om att stödja globala insatser för att skydda och återställa områden med rik biologisk mångfald som fångar upp och lagrar koldioxid samt att förebygga och minska effekterna av naturkatastrofer i syfte att uppmärksamma kopplingarna mellan klimat och biologisk mångfald

enas dessutom om att i enlighet med FN:s miljöförsamlings definition öka genomförandet av naturbaserade lösningar som skyddar, bevarar, återställer och på ett hållbart sätt använder och förvaltar naturliga eller modifierade ekosystem på land, i sötvatten, vid kuster och i haven. Lösningarna bör hantera sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar på ett effektivt och anpassningsbart sätt och ge människor välbefinnande, ekosystemtjänster och fördelar gällande motståndskraft och biologisk mångfald. Detta främjar de nordiska ländernas ledande roll i genomförandet av naturbaserade lösningar över lands- och regiongränser

främjar sätt för nordiska konsumenter att göra hälsosamma och hållbara val med gemensamma satsningar på hållbar konsumtion för att minska mängden avfall med minst hälften, inklusive matavfall, samt eliminera överkonsumtionen av naturresurser och stärka hållbar produktion

välkomnar framstegen som gjordes vid konferensen om biologisk mångfald i Genève den 14–29 mars 2022 vid det återupptagna 24:e mötet i underorganet för vetenskaplig och teknisk rådgivning, det tredje mötet i underorganet för genomförande samt det tredje mötet i den öppna arbetsgruppen för det globala ramverket för biologisk mångfald efter 2020

uppmanar parterna i konventionen om biologisk mångfald att slutföra utkastet till ett globalt ramverk för biologisk mångfald vid det fjärde mötet i den öppna arbetsgruppen i Nairobi i Kenya den 21–26 juni 2022 och anta ett ambitiöst och nyskapande globalt ramverk för biologisk mångfald på COP15 (i Kunming, Kina) med tonvikt på att

• anta ambitiösa och mätbara mål för biologisk mångfald i linje med konventionens tre mål
• understryka urbefolkningars och lokalsamhällens viktiga roll och bidrag som förvaltare av den biologiska mångfalden och säkerställa deras fulla och effektiva deltagande i beslutsfattandet om biologisk mångfald
• dessutom respektera och säkerställa urbefolkningars rättigheter i enlighet med FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter
• minska vårt globala ekologiska fotavtryck till en nivå som ligger innanför planetens gränser
• mobilisera resurser från alla källor för att uppnå målen för det globala ramverket för biologisk mångfald och för att uppnå dem införa effektiva rättsliga och politiska åtgärder baserade på ekosystemansatser, miljöprinciper som skapar vinster för biologisk mångfald samt människors hälsa och välbefinnande
• anpassa offentliga och privata finansiella flöden till målen i det globala ramverket för biologisk mångfald
• bevara minst 30 procent av jordens havs- och landområden innan 2030, bland annat genom användning av andra effektiva bevarandeåtgärder
• hållbart förvalta alla områden som används för jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk samt annan utvinning och produktion
• se till att alla jordens land- och havsområden omfattas av en integrerad fysisk planering för biologisk mångfald
• förbättra integriteten och konnektiviteten i alla ekosystem för att stödja friska, livskraftiga och motståndskraftiga populationer av alla inhemska arter
• betona att COP15 bör enas om ett ambitiöst mål för att säkerställa ett ökat återställande av skadade sötvattens-, marina och terrestra ekosystem samt erkänna att återställandet är avgörande för att uppnå 2030-målen
• främja brådskande nationella åtgärder som kan stoppa förlusten av biologisk mångfald och stärka de politiska åtgärderna för att integrera biologisk mångfald i alla sektorer samt göra betydande framsteg när det gäller att på ett rättvist och effektivt sätt kartlägga, avskaffa, reformera, omdirigera eller omvandla subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden 
• betona vikten av mänskliga rättigheter och rättvisa mellan generationerna samt erkänna yngre generationers roll och deltagande som drivkrafter för genomgripande förändring
• betona att en strukturerad strategi för planering, övervakning, rapportering och översyn i syfte att förbättra genomförandet av konventionen om biologisk mångfald bör ingå i det globala ramverket för biologisk mångfald, inbegripet åtgärder för att öka insynen och jämförbarheten på nationell och global nivå.

Vi enas om att följa upp COP15 i Kunming bland annat genom att

• göra en analys av utfallet av COP15 med fokus på hur det nordiska genomförandet kan förbättras genom samarbete på nordisk nivå
• snabbt uppdatera de nationella strategierna och handlingsplanerna för biologisk mångfald i enlighet med det globala ramverket för biologisk mångfald
• främja nordiskt samarbete för att säkerställa att naturbaserade lösningar med skyddsåtgärder stöder sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner genom kostnadseffektiva åtgärder
• öka kunskapen och samarbetet om hur klimatförändringarnas effekter kan införlivas i den integrerade och ekosystembaserade förvaltningen av den marina miljön 
• främja arbetet med naturrelaterade beroenden, riskbedömningar och konsekvenser för affärs- och finanssektorerna, bland annat genom ramverk för offentliggörande, rapportering och riskhantering
• främja och stödja urbefolkningars och lokalsamhällens fulla och effektiva deltagande i genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald
• främja och stödja ungas och andra berörda parters fulla och effektiva deltagande i genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald
• förstärka bevarandet och den hållbara förvaltningen av alla havsområden
• stoppa förlusten av kustnära och marina ekosystem, öka deras omfattning och förbättra deras tillstånd, särskilt kritiska ekosystem som mangrover, sjögräsängar, salta våtmarker, kelpbäddar, sanddyner, rev och djuphavsekosystem.

Espen Barth Eide 

klimat- och miljöminister, Norge

Annika Strandhäll

klimat- och miljöminister, Sverige

Guðlaugur Þór Þórðarson

miljö-, energi- och klimatminister, Island

Lea Wermelin 

miljöminister, Danmark

Emma Kari

miljö- och klimatminister, Finland

Kalistat Lund

minister för jordbruk, självförsörjning, energi och miljö, Grönland

Magnus Rasmussen

ministeriet för miljö, industri och handel, Färöarna

Alfons Röblom

utvecklingsminister, Åland