Det nordiska språksamarbetet

Att kunna kommunicera med varandra förutsätter att man har ett gemensamt språk att göra det på. Danska, norska och svenska är dock så nära besläktade att språkbrukarna kan förstå varandra över språkgränserna. Av historiska skäl har danska en stark position som främmande språk på Island och svenska är ett av de två officiella språken i Finland. Danska har en stark ställning på Grönland och Färöarna på grund av riksgemenskapen, medan svenska är det officiella språket på Åland. 

Ansvaret för det nordiska språksamarbetet är fördelat på två olika ministerråd. Huvudansvaret ligger hos Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning, medan Nordiska ministerrådet för kultur har sektorsansvar för språksamarbetet. Den nordiska språkgemenskapen och målgruppen barn och unga prioriteras i båda ministerrådens samarbetsprogram.

Språksamarbetet regleras främst av fyra olika avtal: Helsingforsavtalet, kulturavtalet, språkdeklarationen och språkkonventionen.

I Helsingforsavtalet fastslås att de nordiska länderna ska sträva efter att bevara och vidareutveckla samarbetet mellan länderna på det rättsliga, kulturella, sociala och ekonomiska området samt inom infrastruktur och miljöskydd. När det gäller ömsesidig språkförståelse i Norden läggs tonvikten bland annat på följande: ”I alla nordiska länder ska undervisningen och utbildningen i skolorna i lämplig utsträckning omfatta undervisning om de andra nordiska ländernas språk, kultur och allmänna samhällsförhållanden, inklusive Färöarnas, Grönlands och Ålands (...)”.

Kulturavtalet bygger också på målet att stärka och intensifiera samarbetet mellan länderna, i detta fall på det kulturella området. Avtalet ska bidra till att öka den samlade effekten av ländernas investeringar i utbildning, forskning och annan kulturell verksamhet samt säkerställa att länderna samarbetar om att vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen, bland annat genom att ”(…) främja undervisningen i de andra nordiska ländernas språk, kultur och samhällsförhållanden (…)”.Den nuvarande språkdeklarationen (Deklaration om nordisk språkpolitik) undertecknades av både de nordiska utbildnings- och kulturministrarna vid ett gemensamt möte i Stockholm i maj 2024 och ersatte en tidigare deklaration från 2006. Syftet med deklarationen är att skapa en grund för en övergripande, samlad, långsiktig och effektiv språkpolitik i Norden. Enligt deklarationen ska målen följas upp av arbetsprogram som förnyas regelbundet. Det nuvarande arbetsprogrammet är det första och gäller för perioden 2025–2027. Programmet har utarbetats av Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning och Nordiska ministerrådet för kultur i samarbete med ministerrådets övriga sektorer för att uppnå målen i deklarationen. 

Utöver de andra avtalen finns även den nordiska språkkonventionen. Konventionen trädde i kraft 1987 och är juridiskt bindande för alla fem nordiska länder. Språkkonventionen riktar sig till regeringarna och ska bidra till att säkerställa att nordiska medborgare i vissa sammanhang ska kunna vända sig till myndigheterna i de andra nordiska länderna på sig eget språk. Ansvaret för att följa upp och tillämpa konventionens bestämmelser ligger hos den behöriga myndigheten i varje land, och individuella rättigheter tillämpas genom nationell lagstiftning.

Kulturaftalen bygger også på en målsætning om at styrke og intensivere samarbejdet landene imellem, i dette tilfælde på det kulturelle område. Aftalen skal bidrage til at øge den samlede effekt af landenes investeringer i uddannelse, forskning og anden kulturel virksomhed, samt sikre at landenes samarbejde om at videreudvikle det nordiske kulturfællesskab – blandt andet ved at "(…) fremme undervisningen i de andre nordiske landes sprog, kultur og samfundsforhold (…)".

Den nuværende sprogdeklaration (Deklaration om nordisk sprogpolitik) blev underskrevet af både de nordiske undervisnings- og kulturministre ved et fælles møde i Stockholm i maj 2024 og erstattede en tidligere deklaration fra 2006. Målet med deklarationen er, at den skal udgøre grundlaget for en overordnet, samlet, langsigtet og effektiv sprogpolitik i Norden. I henhold til deklarationen skal målsætningerne følges op af arbejdsprogrammer, som fornys regelmæssigt. Det nuværende arbejdsprogram er det første og gælder for perioden 2025-2027. Programmet er udarbejdet af Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning og Nordisk Ministerråd for Kultur i fællesskab med inddragelse af ministerrådets øvrige sektorer for at opnå målene i deklarationen. 

Ud over de øvrige aftaler findes også den nordiske sprogkonvention. Konventionen trådte i kraft i 1987 og er juridisk bindende for alle fem nordiske lande. Sprogkonventionen henvender sig til regeringerne og skal bidrage til at sikre, at nordiske borgere skal kunne henvende sig til myndighederne i de øvrige nordiske lande på deres eget sprog i visse sammenhænge. Ansvaret for at følge op på og varetage konventionens bestemmelser ligger hos den relevante myndighed i hvert enkelt land, og de individuelle rettigheder varetages i kraft af den nationale lovgivning.

Aktiviteterna i det nordiska språksamarbetet samordnas av Nordiska ministerrådets sekretariat. Styrgrupp för samarbetet är ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U). För att säkerställa att Nordens samhällsbärande språk, nationella minoritetsspråk och teckenspråk utvecklas och förblir levande i en tid präglad av digitalisering stöder Nordiska ministerrådet två nätverk: Nätverket för språknämnderna i Norden och Nordiska teckenspråksnätverket.

Det finns flera möjligheter att ansöka om stöd för språkrelaterade projekt i Norden.

Aktörer i de nordiska och baltiska länderna kan ansöka om stöd från Nordplus-programmet. Det gäller särskilt delprogrammet Nordplus Nordens språk, men även de övriga fyra delprogrammen. Nordplus Nordens språk har ett särskilt fokus på aktiviteter som stärker barn och ungas förståelse av nordiska språk, framför allt danska, norska och svenska. Detta inkluderar språkkurser för lärare, lärarstudenter och andra studenter i relevant högre utbildning.

Nordisk kulturkontakt förvaltar kultursektorns olika stödprogram. Flera av dem kan vara relevanta för språkprojekt. Det gäller Kultur- och konstprogrammet, som stöder innovativa projekt av hög kvalitet, och Mobilitetsprogrammet, som ger stöd till samarbetsprojekt mellan de nordiska och baltiska länderna.

Kultur- och språkprojekt som direkt involverar barn och unga i planering och genomförande kan dessutom ansöka om medel från NORDBUK eller Volt.

I vissa fall kan det också vara relevant att ansöka om stöd för språkprojekt från Nordisk kulturfond.