Hållbarhetsutskottet: Utred riskerna med plast i kroppen!

-    Jag vill inte ta risken att man om 50 år upplever skadorna av mikroplaster, skador som vi inte kunde förutse på grund av kunskapsbrist, säger Emilia Töyrä (s), svensk medlem i hållbarhetsutskottet.

Hon och de andra medlemmarna i den socialdemokratiska gruppen väckte förslaget som nu hela Hållbarhetsutskottet står bakom. Utskottet sänder en rekommendation till de nordiska regeringarna att undersöka mängden mikroplast som kommer in i kroppen, och effekterna av det. 

- Det är väldokumenterat hur mycket plasten förorenar världshaven, och att plasten dessvärre även förorenar den arktiska delen av världen. Vi lever av fisk och av fiskexport, och därför är det mycket viktigt att det forskas i mängden och effekten av föroreningarna, både på havets resurser och på människor som lever på dessa resurser. Det är bråttom, säger Sofia Geisler (IA), grönländsk medlem av Hållbarhetsutskottet.

Idag känner de nordiska livsmedelsmyndigheterna inte till några hälsorisker på grund av de mikroplaster som hittats i mat och dryck.  Men myndigheterna poängterar att de behöver mer kunskap om hur mikroplaster påverkar miljön och människor. Klart är att både mikroplast och nanopartiklar bildas när plastföremål slits ner, och hamnar i luften, naturen, hav och sjöar och vidare i livsmedel.   

En annan aspekt som diskuterats är om mikroplaster kan bära bakterier eller kemiska ämnen.  Vid sitt septembermöte hade Hållbarhetsutskottet bjudit in forskarna Tanja Kögel, från norska Havforskningsinstituttet, Bergen och Nanna Hartmann, forskare vid Danmarks Tekniska Universitet som bekräftade behovet av ytterligare kunskap om hur mikroplaster påverkar miljö och hälsa. 

Även Nordiska ministerrådet arbetar med att begränsa plastens miljöpåverkan genom ett strategiskt program som löper från 2017 till 2020. Det går bland annat ut på att förebygga och öka återvinning av plastavfall, samarbeta mot nedskräpning i haven och öka kunskapen om mikroplast i miljön.