Nordiska rådets miljöpris fyller 30 år
Miljøprisen sætter i år fokus på civilsamfundets bidrag till den grønne omstilling.
Nordiska rådets miljöpris delades ut första gången 1995.
Med årets tema Civilsamhällets gröna bidrag sätter Nordiska rådets miljöpris fokus på vikten av befolkningens engagemang i den gröna omställningen.
– Ett aktivt och engagerat civilsamhälle är en förutsättning för den gröna omställningen och avgörande för att vi ska kunna göra de nödvändiga förbättringarna för vår natur och miljö, säger Anna Jöborn, ordförande i bedömningskommittén för Nordiska rådets miljöpris.
– Nordiska rådets miljöpris har i 30 år lyft fram initiativ som stöder en hållbar utveckling i vår region. I takt med att klimat- och miljöutmaningarna blir mer och mer påtagliga är det allt viktigare att vi samarbetar för att hitta gemensamma lösningar, fortsätter hon.
Förutom att vara årets tema är civilsamhällets engagemang också själva kärnan i priset, eftersom vem som helst kan föreslå kandidater till priset. Miljöpriset administreras av Nordens hus i Reykjavik och är på 300 000 danska kronor.
Civilsamhällesengagemang – ett initiativ som aktiverar befolkningen i den gröna omställningen
Utan befolkningens engagemang i natur- och miljöfrågor är det mycket svårt att skapa en hållbar framtid. Alla samhällsaktörer måste inkluderas för att bemöta klimatförändringarna, genomföra den gröna omställningen och ta de nödvändiga stegen för att beskydda, förvalta och återupprätta våra ekosystem.
När samhället står enat och arbetar mot ett gemensamt mål kan betydande framsteg uppnås på kort tid. Och tiden är avgörande när det handlar om miljö- och naturskydd och den gröna omställningen – vi måste åstadkomma förbättringar snabbt. Detta kan endast uppnås med ett aktivt och engagerat civilsamhälle.
Befolkningens engagemang kan ta många former, från deltagande i lokala föreningar och organisationer till individuella initiativ som främjar hållbarhet och miljömedvetenhet. Ändrat beteende kan göra stor skillnad i utvecklingen av en mer hållbar framtid.
Det finns redan många exempel på medborgardriven forskning, där vanliga människor bidrar till vetenskapliga undersökningar, även känt som ”citizen science”. Exempel är fågel- och fjärilsobservationer och bekämpning av invasiva arter. Dessa initiativ är inte enbart viktiga for datainsamling, utan också för att öka medvetenheten och engagemanget bland befolkningen.
Tidigare pristagare
Första gången priset delades ut gick det till den svenske forskaren Torleif Ingelög för hans bidrag till ett bättre bevarande av den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruket. Sedan dess har priset delats ut totalt 30 gånger till allt från friluftsföreningar, en hotellkedja, tre banker, miljöorganisationer, flera startupföretag, ett energibolag och ett stort antal nordiska forskare. År 2019 tilldelades priset Greta Thunberg, som i protest mot bristen på klimatåtgärder valde att inte ta emot priset.
Så utses vinnaren
Vinnaren av Nordiska rådets miljöpris utses genom en trestegsprocess:
- Alla kan föreslå kandidater.
- De nationella bedömningskommittéerna nominerar en eller två kandidater.
- Bedömningskommittén sammanträder och utser en vinnare.
Årets nominerade tillkännages den 27 juni under Almedalsveckan på Gotland. Vinnaren får ta emot prisstatyetten vid en ceremoni under Nordiska rådets session i Stockholm i oktober 2025.
Föreslå en kandidat till Nordiska rådets miljöpris 2025
Alla kan föreslå kandidater till Nordiska rådets miljöpris. Tidsfristen för förslag är onsdagen den 30 april. Nordiska rådets miljöpris ges till en nordisk organisation, ett företag eller en person som på ett föredömligt sätt har lyckats integrera respekten för miljön i sin verksamhet eller i sitt arbete eller som på annat sätt har gjort en extraordinär insats för miljön. Förutom äran får vinnaren 300 000 danska kronor.
