Unga sätter ekocidbrott på den nordisk-politiska agendan

- De nordiska länderna är extremt rika och har ett alldeles för stort ekologiskt och
klimatmässigt fotavtryck. Det är under all kritik att Sverige och andra nordiska länder fortsätter att subventionera och ge stöd för fossila bränslen, sa Björn Fondén från Stockholm+50 Youth Task Force när han inledde mötet.

Under en halvårslång process har 60 rekommendationer tagits fram av ungdomsorganisationer i Norden och Baltikum, och de unga hoppas att deras ”policy paper” ska bli en del av det officiella slutresultatet från FN-mötet. 

Processen har finansierats av Nordiska ministerrådet som en del av en större insats för att involvera unga.

Vid rundabordssamtalet den 1 juni satte ungdomsrepresentanterna dagordningen för ett samtal med de nordiska klimat- och miljöministrarna, Annika Strandhäll från Sverige, Lea Wermelin från Danmark, Espen Barth Eide från Norge, Emma Kari från Finland, Alfons Röblom från Åland och Paula Lehtomäki, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet. 

Vid fyra bord med ministrar och ungdomar diskuterades de nordiska ländernas ansvar för att hjälpa utvecklingsländerna att finansiera sin gröna omställning, för att fasa ut fossila bränslen, för att skapa alternativa mått för att mäta utveckling, vid sidan av BNP -  och för att verka för verka för att ekocid, storskalig miljöförstöring,  blir ett internationellt miljöbrott. 

Lea Wermelin sammanfattade samtalet så här: 

- Jag har uppfattat att ett huvudbudskap från de unga idag är att det krävs strukturella förändringar för att klara klimat- och naturkriserna, det krävs politik, lagar och avtal. Det ger mig hopp att ni har tillit till FN, och vi måste visa att det går att lita på politiken. Men vi kommer inte att klara det här utan er, sa Lea Wermelin med adress till ungdomsorganisationerna. 

Paula Lehtomäki, generalsekreterare på Nordiska ministerrådet, sa att frågan om ett ekocidbrott, alltså kriminalisering av storskaliga miljöbrott, kommer att diskuteras på nordisk nivå. 

- Den frågan ska vi få upp på agendan, och tillsammans diskutera vad vi kan göra nordiskt-politiskt, sa Paula Lehtomäki. 

Annika Strandhäll poängterade värdet av att få ungas kunskaper och perspektiv på miljö- och klimatarbetet. 

- Den nordiska ungdomsrörelsen, som en del av den globala, har spelat en viktig roll för inkluderingen av ett ungdomsperspektiv i processen och i det kommande resultatet av Stockholm+50, sa Annika Strandhäll. 

Efter mötet var Björn Fondén från Stockholm+50 Youth Task Force både nöjd och missnöjd med ministrarnas respons:

- Det viktigaste resultatet är att ekocidbrott kommer att diskuteras på nordisk nivå. Det var också positivt att ministrarna erkänner att de inte kan allt, och att de är beredda att lyssna på oss. 

- På den negativa sidan tycker jag inte riktigt att de tar tag i utfasningen av fossila bränslen. Världens länder måste samarbeta för att få en plan för utfasning, och det arbetet bör ledas av Norden, sa Björn Fondén. 

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer bjöd tillsammans med Sveriges klimat- och miljöminister Annika Strandhäll in till rundabordssamtalet med nordiska ministrar, i upptakten till FN-mötet Stockholm+50 . Dagordningen bestämdes av LSU.

Nordiska ministerrådet representerades vid rundabordssamtalet av generalsekreterare Paula Lehtomäki.

Som modell för processen med att ta fram Nordic and Baltic Youth Policy Paper for Stockholm+50 står ett ungdomsprojekt om biologisk mångfald.

Nordic Youth Position paper on Biodiversity publicerades efter två år av samarbete mellan ungdomsorganisationer på tvärs över de nordiska länderna.