Kan trivselekonomi lyfta den nordiska välfärdsmodellen?
Idén med trivselekonomi är att komma bort från ett ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt. Tydliga trivselmål gör att man kan argumentera för prioriteringar och styra de politiska beslutsprocesserna, utan att nödvändigtvis vara kritisk till de ekonomiska faktorerna i en nationell budget.
Forskning om subjektiv trivsel bekräftar att vår trivsel inte bara beror på ekonomisk tillväxt och inkomst. Det är bara två av flera ingredienser. Därför är det av stort värde för politiska beslutsfattare att fokusera på andra indikatorer när man ska mäta ett lands utveckling och göra politiska vägval. Det framgår av en ny rapport från Nordiska ministerrådet.
All constitutions of government are valued only in proportion as they tend to promote the happiness of those who live under them. This is their sole use and end.
Rapporten är skriven av Michael Birkjær, Alexander Gamerdinger och Sarah El-Abd vid Happiness Research Institute i Köpenhamn på uppdrag av Nordiska ministerrådets statistik- och analysenhet.
– Syftet med rapporten är att bidra till en bättre förståelse av vad trivselekonomi är och att skapa en grund för en kunskapsbaserad diskussion om hur trivsel som en faktor i ekonomiska beslut kan stödja den nordiska Vision 2030, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki.
De nordiska välfärdsmodellerna, då?
Trivselmätningar kan tjäna tre olika syften: observera, prioritera och fatta politiska beslut. Bara de två sista är avgörande för en trivselekonomi, men observation eller mätning är ofta en förutsättning för prioritering och beslutsfattande.
– I praktiken manifesterar sig en trivselekonomi i att trivsel blir en mätbar indikator i nationella budgetar, eller så kan den innebära ett starkare inflytande på parlamentariska beslut, säger Michael Birkjær.
Både Nya Zeeland och Storbritannien har infört trivselekonomi i sina nationella budgetar. Så var står Norden? De nordiska välfärdsmodellerna har varit ett varumärke i många år, men författarna bakom rapporten ställer ändå frågan om våra välfärdsmodeller har hämmat Norden i utvecklingen av en trivselbaserad ekonomi.
– Vi har ett antal utmaningar i Norden som en trivselekonomi potentiellt kan hjälpa till att ta itu med. Det gäller bland annat de växande problemen med psykisk ohälsa i befolkningen. Var sjätte medborgare i Norden har i dag någon form av psykisk sjukdom, understryker Birkjær.
Vi har ett antal utmaningar i Norden som en trivselekonomi potentiellt kan hjälpa till att ta itu med. Det gäller bland annat de växande problemen med psykisk ohälsa i befolkningen.
Under de senaste åren har Finland och Island arbetat aktivt med att genomföra stora trivselekonomiprojekt som omfattar de tre stegen: observation, prioritering och politiska beslut. De andra nordiska länderna har inte kommit lika långt.
