Nordborna ska bli bättre på att hantera desinformation

16.09.20 | Nyhet
Media- och informationskunnighet
Photographer
Maskot/Ritzau Scanpix
Annonser för värdelösa munskydd, rapporter om påhittade fall och tips på tvivelaktiga behandlingsmetoder – under coronapandemin har mängden av falska nyheter och desinformation ökat i en sådan grad att Världshälsoorganisationen (WHO) varnat för en informationsepidemi. Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur föreslår att det utarbetas en gemensam policy för arbetet med medie- och informationskunnighet

Med god hjälp av digitaliseringen och sociala medier har användningen och påverkan av desinformation exploderat senaste 20 åren. Det är oftast vid större nyhetshändelser som spridningen av rykten och vilseledande information tar fart då många människor söker svar på frågor och det är också kärnan i utskottsförslaget som diskuterades på tisdagens digitala septembermöte.

- Det har aldrig varit viktigare att kunna skilja mellan riktiga och påhittade nyheter och vi bör stärka det nordiska erfarenhetsutbytet på området. Det är en stor utmaning att hantera all den information som vi konfronteras med varje dag och därför föreslår utskottet insatser som kan öka nordbornas kunskap i medie- och informationskunnighet. Vi måste bli bättre på att värdera och analysera vårt informationsflöde, säger utskottets ordförande Kjell-Arne Ottosson.

Ökad medvetenhet är vägen fram

Ett av de effektivaste sätten att motverka desinformation är att öka folks medvetenhet och träna den källkritiska kompetensen. Regeringarna i de nordiska länderna har i olika grad arbetat för att stödja utbildning inom medie- och informationskunnighet och det ger goda möjligheter för ett effektivt utbyte av erfarenheter som kan stärka hela regionen. Många insatser har fokuserat på att undervisa barn och unga i källkritik men fokus ökar på äldre människor som är bland de mest utsatta grupperna på sociala medier.

Utskottet för kunskap och kultur föreslår att det tillsätts en nordisk arbetsgrupp som ska utarbeta en policy om utbildning i medie- och informationskunnighet till alla åldersgrupper. Det kan exempelvis innebära en kartläggning av spridningen av desinformation i Norden eller att identifiera initiativ som syftat till att motverka desinformation. Dessutom föreslås att arbetsgruppen kan utarbeta en överordnad strategi för en gemensam nordisk insats.

Ett hot mot demokratin

Det är inte första gången som falska nyheter är på agendan i det nordiska samarbetet. I 2017 arrangerades ett nordiskt expertmöte som resulterade i rapporten ”Fighting Fakes – The Nordic Way, falska nyheter i coronapandemins spår debatterades under årets digitala sommarmöte och desinformation lyfts också fram i Islands presidentskapsprogram i Nordiska rådet som ett hot mot tilliten i våra samhällen och mot grundläggande demokratiska värderingar.

- Att slå vakt om demokratin och att bekämpa desinformation är viktiga prioriteringar för Island under 2020. Vi vill gärna visa vad de nordiska länderna kan göra gemensamt i kampen mot falska nyheter. Kan vi till exempel bidra till att stärka de seriösa mediernas ställning och kan vi öka medvetenheten bland våra medborgare, säger Nordiska rådets president Silja Dögg Gunnarsdóttir.