Nordisk undersökning om mediekunnighet visar på behov för fortsatta insatser

En tredjedel av de unga vuxna i åldersgruppen 16–44 år tycker att det är svårt att hänga med i nyheterna och cirka en femtedel över 55 år verifierar inte nyhetsinnehåll de misstänker är falskt. Det här är exempel som visar på att det finns orsak att fortsättningsvis satsa på utbildning i mediekunnighet i Norden.

- Mediekunnighet är en viktig del av de nordiska samhällenas resiliens. Genom att utbilda både barn och vuxna i källkritik och ge dem verktyg för att kunna uppdaga påverkningsförsök och falska nyheter stärker vi vår resiliens och vår demokrati. Den här undersökningen är ett viktigt steg mot att kunna analysera och arbeta med de här viktiga frågorna ännu mer effektivt på en nordisk nivå framöver, säger Finlands undervisningsminister och minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz

Generellt visar undersökningen att de nordiska länderna liknar varandra mycket, även om skillnader finns. De största skillnaderna är dock inte mellan länder, utan mellan olika åldersgrupper.

- Yngre är mer i den digitala världen och äldre har högre kunskaper om de traditionella medierna. Kunskaper och förståelse för olika medietyper, hur de arbetar och hur det kan påverka innehållet är viktig för både källkritik och källtillit, menar Catharina Bucht, analytiker vid Mediemyndigheten och projektledare för undersökningen.

Syftet med undersökningen är att få en bild av mediekunnigheten i den nordiska befolkningen och att få en kunskapsbas i arbetet med att främja mediekunnigheten. Undersökningen är den första i sitt slag och belyser kunskaper, förmågor och attityder till medier.

- De nordiska länderna arbetar aktivt med främjande av mediekunnighet. Däremot har vi inte haft något gemensamt underlag för hur det ser ut med de faktiska kunskaperna hos befolkningen. Vilka områden behöver förstärkas? Och i vilka grupper? Det kan den här undersökningen ge mer klarhet i, säger Catharina Bucht.

Vuxna (16 år och äldre)

• Befolkningen i Norden har ganska god koll på hur olika medier finansieras (via skatt eller reklam/abonnemang). 

• Majoriteten känner till möjligheten att rapportera olämpligt material till plattformarna men en tredjedel i åldersgruppen över 55 år gör det inte. 

• De som har använt något AI-verktyg ser fler fördelar med AI, till exempel fördelar för demokratin eller för journalister i deras arbete. Användare uttrycker dock oro i lika hög grad som de som inte har provat något AI-verktyg, till exempel för att det blir svårare att skilja sant från falskt och att utvecklingen går för fort. 

• En av tre i gruppen 16-44 år tycker att det är svårt att hänga med i nyheterna.

• Fyra av tio uppger att de undviker att kommentera inlägg på sociala medier av rädsla för att bli attackerade

• En av fem av deltagarna yngre än 45 år tror att Facebook har en ansvarig utgivare som kan hållas ansvarig för innehållet på plattformen

• Yngre deltagare använder fler strategier för faktagranskning och att verifiera misstänkt information än de äldre. Vid misstanke om falsk information är andelen som säger att de inte gör någonting för att kontrollera innehållet högre bland de äldre.

Barn och unga (9–15 år)

• Sociala medier är den främsta nyhetskällan för unga. Däremot är ungas förtroende för sociala medier som informationskälla lågt. 

• Nyheter på TV anses av 9–15-åringarna att vara trovärdiga och bra för demokratin. 

• Journalistik och journalister har högt förtroende hos unga.

• Ungefär hälften av deltagarna känner till att public service är skattefinansierat. Däremot tror en stor andel av deltagarna att kommersiell media också är skattefinansierat.

• Två av tre barn och unga känner till att de kan anmäla innehåll i sociala medier som bryter mot reglerna. En av fem svarar att de har anmält innehåll. 

• Det är svårt för unga att skilja på nyheter och annat redaktionellt innehåll på nyhetssajter. 

• De flesta anser att det är svårt att avgöra vilken källa de kan lita på och att det är svårt att hänga med i nyheterna.

• En av fyra i åldersgruppen 9–15 år undviker nyheter helt och hållet. 

• En tredjedel av gruppen 9–12 år använder Tiktok och Snapchat dagligen, trots att plattformarna har 13 år som åldersgräns. 

• Digitala och sociala medier används i hög utsträckning av barn och unga. Därför har de lättare att besvara frågor om de här medierna än frågor som rör traditionella medier.