Gymnasieutbildning i Sverige

I Sverige omfattar gymnasieskolan både högskoleförberedande och yrkesförberedande utbildningar.

Det finns 18 nationella program, som du kan gå var du vill i Sverige, och ett flertal specialiserade program. Samtliga program ger behörighet till högre utbildning.

Alla gymnasieprogram varar i tre år. Sex av de nationella programmen är högskoleförberedande. De kallas för ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. De övriga programmen ger kompetens inom olika yrkesområden.

Alla elever som går ett yrkesprogram har möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet. För att uppnå detta krävs att eleven väljer att läsa kurser i svenska och engelska som ger grundläggande högskolebehörighet. Till många högre utbildningar krävs dessutom särskild behörighet.

Du kan senast börja på ett svenskt gymnasium första halvåret det år du fyller 20. Om du är äldre ska du gå via vuxenutbildningssystemet.

De svenska gymnasieutbildningarna, både de högskoleförberedande och de yrkesförberedande, innehåller en stor del teoretisk undervisning.

Ett gymnasieprogram i den svenska gymnasieskolan innehåller åtta kärnämnen, så kallade gymnasiegemensamma ämnen, och andra mer specialiserade ämnen.

Alla program innehåller följande:

• De åtta gymnasiegemensamma ämnena: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, historia, samhällskunskap, religion och naturvetenskap.
• Ett antal programgemensamma ämnen beroende på vilket gymnasieprogram du går.
• Gymnasiearbete.

Alla yrkesprogram erbjuder praktik, som kallas arbetsplatsförlagt lärande (APL).

Om du har en examen som ger behörighet till högre utbildning från en svensk gymnasieutbildning kan du söka till högre utbildning i alla nordiska länder.

Här hittar du mer information:

Gymnasiesärskolan är en gymnasieutbildning för unga med särskilda behov. Det är en fyraårig utbildning. Utbildningen består av nio yrkesinriktade nationella program, individuella program som är till för elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen och utbildningar som avviker från den nationella strukturen.

Du kan också läsa ämnen från en gymnasieutbildning på en folkhögskola. Folkhögskolan är en annorlunda skolform med många olika inriktningar.

De flesta i Sverige söker till en gymnasieutbildning på hösten när de går i årskurs nio. Du kan ansöka till och med första halvåret det år du fyller 20 år.

Du söker till en svensk gymnasieutbildning genom din kommun. Ta kontakt med din kommun om du vill ha hjälp och vägledning med att söka till en gymnasieutbildning. Du hittar mer information om ansökningsprocessen på din kommuns webbplats.

För att påbörja en gymnasieutbildning i Sverige ska du ha gått ut grundskolan och ha godkänt i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Du kan söka till en gymnasieutbildning till och med första halvåret det år du fyller 20 – förutsatt att du inte redan har en avslutad gymnasieutbildning.

Om gymnasieutbildningen du vill söka till är mycket populär kräver utbildningen ett högre snittbetyg från grundskolan.

Om du uppfyller antagningskraven för att komma in på en utbildning har du vad som kallas för behörighet.

För att ha behörighet till yrkesförberedande utbildningar ska du ha godkända betyg i

• svenska/svenska som andraspråk
• engelska
• matematik
• ytterligare fem valfria ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen.

För att ha behörighet till studieförberedande utbildningar ska du ha godkända betyg i

• svenska/svenska som andraspråk
• engelska
• matematik
• ytterligare nio ämnen, det vill säga totalt tolv ämnen.

För ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de nio godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion.

För naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ska tre av de nio godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För estetiska programmet gäller godkända betyg i nio valfria ämnen.

Om du inte har en examen som ger behörighet kan du istället välja att söka till ett introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion.

När en elev från ett annat nordiskt land ska börja på en skola i Sverige gör den svenska skolan en bedömning av elevens svenskkunskaper för att se om eleven har tillräckligt goda språkkunskaper för att kunna följa med i undervisningen.

Om eleven inte har tillräckliga kunskaper erbjuds han eller hon undervisning i svenska som andraspråk.

Det är ett krav att elever som går på ett svenskt gymnasium förstår så mycket svenska att de kan följa med i undervisningen samt att de uppfyller de allmänna antagningskraven i matematik och engelska.

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning i det språket om språket talas dagligen i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Om vårdnadshavaren har ett nationellt minoritetsspråk som modersmål ska eleven erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte talas dagligen i hemmet. De nationella minoritetsspråken är finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska (alla dialekter), romani och jiddisch.

När det gäller gymnasie- och yrkesutbildningar ska elevens tidigare utbildning och språkkunskaper jämföras med nivån på motsvarande nivå i den svenska skolan. De utländska betygen kan bedömas på tre sätt. 1) Eleven gör prövningar i de svenska kurserna. 2) Rektor ger eleven betyget E (godkänt) om det framgår av betyg, examensbevis eller liknande att eleven når upp till den nivå som krävs för att få betyget godkänt. Rektor kan inte ge ett högre betyg än E. 3) Eleven följer undervisningen på en kurs och uppnår ett betyg.