Nordiska rådet oroas över Pisa-resultaten och efterlyser gemensam nordisk insats
Pisa-undersökningen, som genomfördes 2022 men publicerades i slutet av 2023, visar dåliga resultat för elever i deltagande länder jämfört med tidigare undersökningar. Elever i alla nordiska länder fick alltså betydligt färre poäng än i den förra undersökningen.
I matematik var nedgången störst på Island (36 poäng) och i Norge (33 poäng), medan den var minst i Danmark (20 poäng). Förändringen innebär en vändning från den positiva utveckling som ägt rum i länderna sedan 2012, med undantag för Finland där prestationerna generellt sett har sjunkit.
I läsförståelse var nedgången störst på Island (38 poäng) och i Finland (30 poäng), medan den var minst i Danmark (12 poäng). Även i naturvetenskap sjönk prestationerna avsevärt.
På Nordiska rådets session på Island godkände Nordiska rådet enhälligt ett förslag till Nordiska ministerrådet om att inrätta ett internationellt expertutskott som ska komma med förslag till förbättringar till de nordiska utbildningsministrarna. I texten betonas att läsfärdigheter och ordförståelse kräver särskilt fokus, eftersom dessa faktorer påverkar alla inlärnings- och studieresultat. I dagens multimediamiljö, där engelskan dominerar, bör även de små språkområdena uppmärksammas.
Vi i utskottet för kunskap och kultur i Norden gläder oss till att Nordiska ministerrådet, i synnerhet Sverige som har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2024, redan är i gång med att utreda orsakerna till de försämrade resultaten i Pisa-testerna och hur detta kan åtgärdas. Utskottet stöder detta pågående arbete och en gemensam nordisk insats för att komma till rätta med de dåliga resultaten.
Under Nordiska rådets session diskuterades bland annat Pisa-resultatens relevans när det gäller att mäta 15-åriga skolelevers förmåga att möta framtidens utmaningar. Är läsning, matematik och naturvetenskap de enda relevanta måttstockarna för det? I undersökningen från 2022 mättes till exempel också elevernas förmåga att tänka kreativt, och här presterade danska och finska elever exceptionellt bra.
Samtidigt råder det delade meningar om orsaken till de sämre resultaten. Alla är dock överens om att man bör satsa på att förbättra elevernas inlärningsresultat, särskilt när det gäller läsförståelse. Den nyvalda presidenten för Ungdomens Nordiska råd är bekymrad över att sämre läsförståelse också kan begränsa samhällsutvecklingen avsevärt:
Som kommande samhällskunskaps- och historielärare är jag oroad över den låga nivån på barns läsande. Skolans uppgift är att fostra demokratiska medborgare, och om man inte kan ta del av information och nyheter i samma grad som den äldre generationen riskerar man att bli utanför det demokratiska samhället
Förslaget antogs och skickas nu vidare till Nordiska ministerrådet.
