Unga klimatförebilder kräver handling

I en ny nordisk undersökning inom Nordiska ministerrådets hållbarhetsprogrammet Generation 2030 kommer det fram att ungdomar i de nordiska länderna brinner för att ändra livsstil och konsumtion för att minska sitt eget och samhällets klimatavtryck.

– Allt började när jag var elva år. Jag fick klimatångest och jag kände att det var min plikt att rädda världen – en elvaårig tjej! berättar Julia Degerth (25) från Finland, en av 17 ungdomsförebilder som har intervjuats i förbindelse med undersökningen.

De vanligaste förändringarna unga gör för att leva mer hållbart är att sortera sitt avfall (84 procent), minska matsvinn (78 procent), shoppa mindre (64 procent) och undvika användning av engångsplast (60 procent). 

Men de vill så mycket mer.

Nordiska unga är villiga att göra betydliga förändringar i sitt eget liv för att göra skillnad och bidra till omställningen till ett hållbart samhälle.  

83 procent av de tillfrågade svarar att de är helt redo att handla eller göra en insats för en hållbar utveckling. Därför att de är oroade. 89 procent svarar att de är väldigt bekymrade över framtiden på grund av klimat och miljö.

– Jag tror att det är svårt för de flesta att leva hållbart eftersom normen kring överkonsumtion och att hela tiden köpa något nytt är så stark. För mig är det viktigt att inte rikta pekpinnar eller beskylla någon, utan att visa att det kan vara skoj och inspirerande att leva mer hållbart, säger 26-åriga Tess Waltenburg från Sverige.

Samtidigt visar undersökningen att nordiska unga är frustrerade över hur dåligt anpassade de nordiska länderna är till en mer hållbar konsumtion. 48 procent svarar att de tycker det är svårt att leva hållbart. Endast 26 procent tycker det är enkelt.

Huvudutmaningen är varken pengar eller information, utan tillgång till hållbara produkter samt brist på certifieringar, politiska reformer och regleringar.

– Det är paradoxalt att politikerna fortsätter tala om klimatförändringarna som vår största utmaning medan de fortsätter göra det som orsakar klimatkrisen, säger 23-åriga Gaute Eiterjord från Norge.

Nordiska unga anser att ansvaret för att göra något ligger hos den stora allmänheten, politiker och näringsliv, men de menar att politiker och stora globala bolag har ett speciellt ansvar. De är generellt missnöjda över bristen på politisk handling och kräver mer ambitiösa och radikala ändringar nu, visar undersökningen.

Nordiska ministerrådet kommer bland annat att presentera resultaten från undersökningen under FN:s High-level Political Forum on Sustainable Development (HLPF) i New York den 16 juli.

– Det är väldigt inspirerande att se att unga visar en sådan vilja att ändra livsstilen för att göra vårt samhälle mer hållbart, och att de ställer tydliga krav på politikerna. Den här analysen ger oss en unik insikt i vad ungdomar tänker och önskar. Vi kommer att använda den aktivt i vårt vidare arbete med att implementera FN:s hållbarhetsmål i det nordiska samarbetet, säger Anniina Kristinsson, seniorrådgivare och programansvarig för Generation 2030.