Kvinnor vinnare på den digitaliserade arbetsmarknaden

Den snabba utvecklingen av sofistikerad digital teknik beskrivs ofta som omvälvande för arbetslivet. Robotar och artificiell intelligens utmålas som slutet för den traditionella arbetsmarknaden. 
Men helt ny nordisk arbetslivsforskning nyanserar bilden - och avfärdar framför allt dramatiken.
 

-  Än så länge kan vi inte se ett paradigmskifte. Den tekniska utvecklingen förändrar arbetsmarknaden, men förändringen är kontinuerlig och inte omstörtande. Vi ser också skillnader mellan branscher, mellan de nordiska länderna och mellan kvinnors och mäns olika arbetsmarknader, säger Bertil Rolandsson, arbetslivsforskare på Göteborgs universitet. 

I en ny rapport samlar han och en stor grupp forskare ny kunskap om hur digitaliseringen påverkar den nordiska arbetsmarknaden. Rapporten ingår i en treårig samnordisk forskningssatsning om framtidens arbetsliv.  

Forskarna konstaterar att de senaste 30 årens digitalisering inte har lett till färre jobb eller lägre jobbtillväxt totalt sett i Norden, även om det finns flera branscher som tagit stryk. 
Grovt skisserat har jobb som försvunnit inom tillverkningsindustrin ersatts av jobb inom tjänstesektorn. Tjänstesektorerna står för fyra femtedelar av sysselsättningen i Norden i dag, och framför allt är det kvinnorna som dragit fördel av tillväxten. 

- Tjänstesektorerna har räddat oss när det gäller antalet arbetstillfällen, och vi tror att den utvecklingen kommer att fortsätta. Det här är samtidigt den del av arbetsmarknaden där kvinnorna ofta utgör den större delen av arbetsmarknaden, säger Bertil Rolandsson. 
 

Jobb som innebär någon form av kundkontakt är svåra att rationalisera bort, liksom jobb med juridisk kompetens, tjänsteutveckling och kommunikation. 

Den internationella arbetslivsforskningen brukar varna för att digitaliseringen ska polarisera arbetslivet, alltså, tillspetsat, skapa en arbetsmarknad som består av hög- och lågavlönade men ingen medelklass. 

Då tänker man sig att behovet av städare och andra enklare jobb i tjänstesektorn alltid kommer att finnas kvar, liksom högkvalificerade arbetstillfällen inom exempelvis produktutveckling.  

Däremot drabbas ett mellanskikt av tjänstemannajobb som administrativ personal, vissa banktjänster, jobb inom logistik och lagerhållning.  
 

Bland de nordiska länderna visar rapporten att sådana tendenser till polarisering av arbetsmarknaden är tydligast i Danmark.

 
I Finland, Norge och Sverige präglas trenden snarare av uppgradering – vilket betyder att de jobb som kräver mer kvalifikationer ökar i antal. Jobb som kräver lägre kvalifikationer minskar. 

-    I Norden har vi en tradition av stora och breda utbildningsinsatser. Många arbetsplatser investerar i kompetensutveckling och man inviterar de sociala parterna i det här arbetet, säger Bertil Rolandsson.
 

Rapporten visar att uppgraderingen sker både inom offentlig sektor och tillverkningsindustri – men att även tjänstesektorn präglas av uppgradering av kompetens och löner.

Forskarna har tittat närmare på hur traditionella tjänstebranscher som detaljhandel, äldreomsorg och banksektorn påverkats av digitaliseringen.

Gemensamt för alla tre exemplen är att den digitala tekniken erbjuder bättre tjänster, vilket ökar efterfrågan på dem. 
Samtidigt leder de förbättrade tjänsterna till ökade krav på högre kvalifikationer hos de som jobbar i branscherna.
 

-    Tjänstesektorn har både haft en viktig roll i att sysselsätta människor med låg utbildning – och att höja kompetensen hos de anställda. Framför allt har offentlig sektor varit bra på det.

Om det är något orostecken forskarna ser inför framtiden, är det tjänstesektorns fortsatta förmåga att inkludera människor med låg utbildning. Eftersom den tekniska utvecklingen kommer att leda till färre jobb i mansdominerad tillverkningsindustri, kommer möjligheten till fortsatt hög sysselsättning i Norden att bero på vad som händer inom tjänstesektorn. 
 

-    Om vi får en omfattande digitalisering av de enkla jobben inom detaljhandel och logistik, står vi inför en mer dramatisk utmaning. Då får tjänstesektorn svårt att fånga upp dem som förlorar jobben inom varuproduktionen, och vi får se en ökad polarisering i traditionellt manliga branscher.  

Enligt Bertil Rolandsson har den nordiska arbetslivsmodellen hjälpt de nordiska länderna igenom en längre period av digitalisering -  med mindre dramatik än i andra delar av västvärlden. 
 

-    Utvecklingen har nog varit mer konfliktfyllt och ryckig i andra länder. I Norden har vi lyckats hjälpa människor att hantera omställningen, genom utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik. Det skapar en förståelse hos folk för att man måste ha en omställning för att vi ska behålla vår välfärd, säger Bertil Rolandsson.