Korta gig och otrygga jobb - ökar branschvis men inte landsvis

29.03.19 | Nyhet
Cykelbude i københavn
Photographer
Yadid Levy / Norden.org
Korta gig, frilansuppdrag och sms-jobb blir inte vanligare på den nordiska arbetsmarknaden. Atypiska anställningsformer utgör ungefär en tredjedel av jobben - precis som för tio år sedan. Men undersöker man arbetsmarknaden branschvis i stället för landsvis är utvecklingen mer dramatisk.

- Inom vissa sektorer växer andelen ofrivilliga, korta och osäkra anställningsformer snabbt. Här finns en risk för sämre arbetsvillkor och en eroderad nordisk modell, säger Anna Ilsøe, en av forskarna i projektet Framtidens arbetsliv. 

Håller vanliga fasta jobb på att ersättas av atypiska anställningsformer – och vad händer i så fall med den nordiska modellen? 
Det är en av frågorna som sysselsätter forskarna i det stora samnordiska forskningsprojektet "The future of work: Opportunities and challenges for the Nordic models". 

25 forskare från sju nordiska universitet undersöker hur arbetslivet i Norden kan se ut runt år 2030.

Förvånande stabilitet 

- Det har funnits en förväntan om att atypiska anställningar kommer att öka och nya former av atypiska anställningsformer uppstå som en följd av digitaliseringen och robotiseringen. Men vår forskning visar att andelen inte ökar på nationell nivå. Den ligger överraskande stabilt runt 30 procent av jobben i Norden, säger Anna Ilsøe arbetslivsforskare på Köpenhamns universitet.

Även i övriga Europa har utvecklingen stabiliserats, men på den något högre nivån 35 procent atypiska anställningar. 
Problemet med dessa anställningsformer är att människor riskerar att hamna utanför kollektivavtalsmodellen som reglerar lön och arbetsvillkor, och även utanför socialförsäkringssystemen som ursprungligen utformats för arbetstagare med fasta heltidsjobb. 

Danmark sticker ut

Anna Ilsøe och hennes forskarkollegor har granskat och jämfört de atypiska arbetsmarknaderna i alla de nordiska länderna. Det finns intressanta skillnader mellan länderna, men det är framförallt branschvis som de stora rörelserna sker.  


-    Inom privat service i Danmark – detaljhandel, hotell, restaurang och städning - har det varit en stor växt av ”marginell deltid”, alltså när folk jobbar mindre än 15 timmar i veckan. Utvecklingen är så kraftig att det syns på landnivå, och gör Danmark till ett undantag från den stabila nordiska trenden, Anna Ilsøe.

Återvändsgränd för flyktingar

Även i Sverige är det framför allt inom hotell och restaurang de atypiska anställningarna finns. 


-    I Sverige utgör tidsbegränsade kontrakt 15 procent av anställningarna, vilket är högre än i andra nordiska länder.  Det finns en risk att andelen kommer att öka kommande år när den stora flyktinggruppen försöker få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är viktigt att dessa korta kontrakt inte blir en återvändsgränd i form av osäkra och lågbetalda jobb, utan leder vidare till stabila anställningar.

 

I Finland utgör ensamföretagarna över hälften av alla entreprenörer.  Man hittar dem som uppdragstagare i jordbruket, som underleverantörer i byggbranschen, som frilansare i kultursektorn och som cyklande matleverantörer. 

Företagare eller anställd? 

Ett problem med egenföretagare är att de ofta i praktiken arbetar som om de vore anställda, fast de inte omfattas av kollektivavtal, anställningsskydd och regleringar av arbetstid och arbetsmiljö.

-    Huvudpoängen är att det kanske inte skett så mycket på ytan, men om man går ner i de enskilda branscherna har det skett stora rörelser. De nya flexibla sätten att arbeta och anställa används olika i olika sektorer. Därför kan vi fortsättningsvis inte bara jämföra länder när vi följer utvecklingen, utan framför allt sektorer. 


Den nordiska modellen är bygger på kollektiva avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som reglerar lön och arbetsvillkor. 

Modellen kan erodera branschvis

- Får vi några branscher med hög grad av atypiska anställningar, kan fundamentet för den nordiska modellen på sikt erodera i dessa sektorer. Atypiskt anställda är mindre benägna att organisera sig och i lägre grad skyddade av avtal, säger Anna Ilsøe.

Fortfarande är dock lön- och arbetsvillkor bättre för atypiskt anställda i Norden än i en rad andra länder.

Anna Ilsøe och forskarkollegorna konstaterar också att unga människor och studeranden är överrepresenterade inom ”marginell deltid” i Danmark, alltså när man jobbar färre än 15 timmar i veckan. I Danmark och på Island är det vanligt att studeranden jobbar samtidigt som de studerar, ett deltidsjobb som alltså är högst frivilligt. 

Ofrivilligheten ökar

I Sverige, Finland och Norge ökar det ofrivilliga deltagandet i olika former av icketypiska anställningar, alltså bland människor som helt vill ha en trygg heltidsanställning. 
I hela norden är det kvinnor, migranter och ungdomar som jobbar deltid eller har tillfälliga jobb. Bland män och äldre är det vanligare med egenföretagande, konstaterar forskarna. 
 

Future of Work på Island

Anna Ilsøe är medförfattare till flera delrapporter som publiceras våren 2019.  
Delrapporterna kommer att utgöra Nordens bidrag till ILO:s 100-årsjubileum år 2019, och kommer även att vara ett viktigt underlag för Future of Work-konferensen som arrangeras av Island våren 2019
Slutrapporten Framtidens arbetsliv  levereras år 2020.