Dödsfall, arv och testamente i Sverige

Förlusten av en närstående innebär praktiska och juridiska aspekter och det är därför viktigt att förstå procedurerna och lagstiftningen, vad du kan förvänta dig och hur du hanterar de olika aspekterna av situationen.

Den här artikeln vänder sig både till dig som vill skydda din familj när du har gått bort och till dig som behöver planera en närståendes sista resa.

Svensk lagstiftning och rådgivning vid dödsfall

De svenska lagarna om dödsfall, arv och testamente är till för att skydda familjens intressen och respektera den avlidnas önskemål.

Förlusten av en närstående är en utmanande tid, men att känna till reglerna för dödsfall, arv och testamente kan lätta bördan för dig och din familj. Genom en kombination av respekt för lagen och personliga önskemål kan du se till att dina nära och kära skyddas och att dina önskemål uppfylls även när du inte längre är närvarande.

Vad händer vid dödsfall i Sverige?

Det är viktigt att veta hur dödsfall anmäls och registreras i Sverige, vilken roll läkare, polis och Skatteverket har i processen och vad du behöver tänka på om en närstående går bort i Sverige.

Förfaranden och formaliteter vid dödsfall i Sverige

När en person dör i Sverige finns det några steg som måste följas för att hantera situationen korrekt:

1. Dödsbevis: Om dödsfallet inte inträffar på sjukhuset ska du kontakta en läkare som kan konstatera dödsfallet och skriva ett dödsbevis. Dödsbeviset är nödvändigt för att inleda de rättsliga och administrativa processerna.
2. Anmälan och registrering av dödsfall: När dödsfallet har bekräftats anmäler läkaren dödsfallet till Skatteverket och i vissa fall även till polisen. Skatteverket registrerar dödsfallet och du kan sedan beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning.
3. Begravning eller kremering: Familjen måste bestämma om den avlidna ska begravas eller kremeras. Detta val påverkar hur ceremonin och den efterföljande hanteringen genomförs. Enligt begravningslagen måste begravning av kistan eller kremering ske inom en månad efter dödsfallet. Man kan sedan vänta upp till ett år med att begrava urnan.
4. Begravningsarrangemang: Familj och vänner samlas vanligtvis för en begravningsceremoni, som kan vara religiös eller sekulär, för att dela sorg och minnen.

Det är viktigt att förstå begravningsprocessen, alternativen och vad som gäller beträffande begravningshjälp.

Vad ska du göra?

1. Kontakta en begravningsbyrå: Välj en begravningsbyrå som kan hjälpa till med att arrangera begravningen. Byrån sköter formaliteter, planering och samordning med kyrkan eller kapellet.
2. Kontakta kyrkan: Om du vill ha en kyrklig begravning kontaktar du den aktuella kyrkan. Kyrkan kommer att vägleda dig genom planeringen av ceremonin.
3. Dokument och godkännanden: Se till att du har den avlidnas personliga dokument redo, inklusive dödsbevis och eventuellt testamente. Begravningsbyrån hjälper till med ansökan om begravningstillstånd och nödvändiga godkännanden.

I Sverige måste en begravning, det vill säga en gravsättning eller kremering, ske inom en månad efter dödsfallet. Normalt är det den avlidnas anhöriga eller förmyndare som arrangerar begravningen. Om den avlidna har uttryckt önskemål är det viktigt att beakta dessa i planeringen, till exempel ska du ta reda på om den avlidna ville ha en grav, askspridning eller urnsättning i en minneslund.

Svenska kyrkans församlingar och pastorat ansvarar för begravningsverksamheten i Sverige, förutom i Stockholm och Tranås där kommunen har ansvaret. Alla som är folkbokförda i Sverige betalar varje år en begravningsavgift. Begravningsavgiften täcker bland annat kostnader för underhåll av kyrkogårdar, kremering och gravsättning, men avgiften är inte kopplad till enskilda personers begravningsarrangemang.

Om den avlidna var medlem i Svenska kyrkan ingår begravningsceremonin i kyrkoskatten. Om den avlidna inte var medlem kan man arrangera en ceremoni i kyrkan om man betalar för den och den är i enlighet med den avlidnas önskemål.

Om den avlidna hellre ville ha en borgerlig begravning i Sverige kan begravningsbyrån hjälpa dig med att ordna en ceremoni som inte är religiös men som ändå är betydelsefull och respektfull. Borgerliga begravningar är populära i Sverige och ger möjlighet till ett personligt avsked utan religiösa inslag.

Vem betalar för begravningen i Sverige?

Kostnaden för begravningen täcks vanligtvis av den avlidnas dödsbo, om medel finns tillgängliga, eller försäkring. Se därför till att spara kvitton på utgifter för begravningen.

Om den avlidnas tillgångar inte täcker begravningskostnaderna kan man i vissa fall få ekonomiskt bistånd från socialkontoret i kommunen. Ekonomiskt bistånd kan ges till de anhöriga eller den person som har ansvarat för begravningen.

Du kan ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunens socialkontor. Kommunen kan ge bistånd till en enkel men värdig begravning och dödsannons.

Det är dödsboets tillgångar på dödsdagen och eventuella inkomster efter dödsdagen som avgör om ekonomiskt bistånd ges och med hur mycket. Biståndets storlek kan variera mellan olika kommuner i Sverige.

Har dödsboet betalat andra skulder efter dödsdagen så kompenseras inte det av biståndet. För att det ska fungera bör du som har hand om dödsboet tänka på att

• göra en uppskattning av tillgångarna för att se om de räcker till begravningskostnaderna
• inte betala några räkningar innan du kontaktat socialkontoret
• kontakta socialkontoret innan du beställer begravningen
• säga upp eventuella autogiron hos banken eller betalningsmottagaren
• säga upp stående överföringar hos banken.

När en person dör övergår alla tillgångar och skulder som personen hade till ett dödsbo. Om den avlidnas skulder är större än tillgångarna kan skulderna inte betalas i sin helhet. Arvingarna ärver inte skulderna. Skulder som inte kan betalas med tillgångar ur dödsboet måste avskrivas.

Behöver du hjälp med att ta hand om ett dödsbo eller har frågor som gäller bouppteckningar och arvskiften med mera kan du behöva kontakta en jurist som arbetar med arvsfrågor.

Vad är ett dödsbo och vad ska det göra?

Den dag en person avlider överförs personens alla ägodelar, avtal och skulder till ett dödsbo. Ett dödsbo är således den avlidna personens tillgångar och ägodelar och kan exempelvis bestå av ett hus, en bil och smycken.

Ett dödsbo upphör när arvsskiftet är klart, det vill säga när den avlidna personens alla tillgångar har uppdelats mellan arvingarna

De efterlevande ska bestämma om de vill göra bouppteckningen själva eller anlita professionell hjälp. De ska också ta reda på om den avlidna hade särskilda önskemål om vem som ska sköta bouppteckningen.

Det här måste dödsboet göra:

• informera om dödsfallet
• planera begravningen, som måste ske inom en månad
• skicka bouppteckningen till Skatteverket inom fyra månader
• arvskifte och dela upp arv
• avsluta konton och säga upp avtal
• kontrollera att Skatteverket har rätt adress
• göra en inkomstdeklaration för dödsboet senast 1 maj.

Vad är en bouppteckning?

När en person dör ska man göra en bouppteckning. En bouppteckning är en redogörelse för dödsboets faktiska värde, efter att skulder har betalats och tillgångar har sålts eller överlämnats till arvingarna.

Det är oftast de anhöriga som tar hand om förvaltningen av dödsboet och fördelningen av arvet, men arvingarna kan också ta hjälp av en begravningsbyrå eller en jurist. En boutredningsman ansvarar för att en bouppteckning upprättas.

Efter bouppteckningen ska man

• göra en bodelning om den avlidna var sambo och inte gift
• skriva en arvskifteshandling om det finns flera arvingar
• skicka bouppteckningen till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet
• beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket eller genom begravningsbyrån.

Blankett för och broschyr om bouppteckningen kan laddas ner från Skatteverkets webbplats.

I Sverige regleras arv i första hand av ärvdabalken. Om den avlidna efterlämnat ett testamente ska tingsrätten ha det. Om det inte finns något testamente avgör ärvdabalken fördelningen av egendom och tillgångar. När en person dör fördelas egendomen vanligtvis enligt följande:

1. Kostnader för bouppteckning och arvskifte: Innan arvet kan fördelas måste kostnaderna för bouppteckningen och arvskiftet betalas.
2. Arvsklasser: Ärvdabalken delar in arvingar i arvsklasser. Första arvsklassen omfattar bröstarvingar, det vill säga den avlidnas barn, barnbarn och så vidare. Om det inte finns några bröstarvingar går arvet till den avlidnas föräldrar och syskon i den andra arvsklassen, och därefter till den tredje arvsklassen.
3. Arvsrätt och testamente: Om det inte finns något testamente följer arvet ärvdabalken. Men om den avlidna har upprättat ett testamente ska detta följas. Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknat och daterat inför två vittnen.

Om de efterlevande och förmånstagarna inte kan komma överens kan tingsrätten utse en boutredningsman eller en skiftesman.

Svenska arvsregler

De svenska arvsreglerna finns i ärvdabalken, den svenska arvslagen. Ärvdabalken innehåller reglerna om arv när det inte finns något testamente.

Du kan läsa de allmänna arvsreglerna på Sveriges domstolars webbplats och på Skatteverkets webbplats.

När en gift person avlider ärver den efterlevande maken eller makan före de gemensamma barnen. De gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills även den andra föräldern har gått bort. De gemensamma barnen har rätt till efterarv och är således efterarvingar till den först avlidna föräldern.

Om någon avlider utan att efterlämna make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv. Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i arvsklasser.

Om en svensk medborgare bosatt utomlands inte har upprättat något testamente och uppgett att personen vill följa svenska arvsregler i en internationell situation, kommer ärvdabalken inte att tillämpas.

Arvsskatt i Sverige

Sverige har ingen arvsskatt.

När en person dör är det myndigheterna i det land där den avlidna hade sin hemvist som behandlar dödsboet.

En svensk skifterätt behandlar ett dödsbo bara om den avlidna hade hemvist i Sverige, det vill säga om personen hade sin stadigvarande bostad i Sverige.

Nordiska arvsregler

Reglerna för arv och skifte skiljer sig från land till land. De nordiska ländernas arvsrätt liknar dock till stor del varandra. Men det finns skillnader.

Du kan läsa om arv och testamente i den nordiska arvskonventionen mellan Norge, Danmark, Finland, Island och Sverige, och du kan hitta lättförståelig information om arv i internationella situationer på sajten Sweden Abroad.

Kontakta Skatteverket för mer information om arv i internationella situationer.

Om du har ett arvsärende utomlands kan du anlita en lokal advokat.

EU:s arvsregler

I takt med att världens gränser har blivit mer flytande har flera arvsärenden fått internationella inslag. EU:s arvsförordning syftar till att förhindra dubbelhantering av arv och underlätta processen för alla inblandade parter. Vilken lag och vilken domstol som är tillämplig på arvet bestäms av reglerna i arvsförordningen.

Enligt avtal inom EU-rätten ska lagen i det land där den avlidna var bosatt vid tidpunkten för dödsfallet tillämpas på hela arvet. Med EU:s arvsförordning innebär det att svensk lag gäller för arvet om din släkting har avlidit och varit bosatt i Sverige.

Du hittar information i lagen om arv i internationella situationer (2015:417).

Europeiskt arvsintyg

Ett europeiskt arvsintyg kan du använda i ett annat EU-land om du behöver visa att du till exempel är rätt person att företräda ett dödsbo eller att du är arvinge. Arvsintyget gäller i alla EU-länder utom Danmark och Irland.

Syftet med arvsintyget är att göra det lättare för både arvingar och andra inblandade i arvsfrågor, till exempel en boutredningsman. Det kan bli aktuellt om man behöver ta ut pengar från ett konto i ett annat land. Istället för att visa upp en bouppteckning eller liknande dokumentation räcker det med arvsintyget.

Läs mer om det europeiska arvsintyget på Skatteverkets webbplats.

Det är viktigt att upprätta ett testamente när du bosätter dig permanent utomlands. I testamentet ska du förtydliga att svensk lag ska tillämpas vid fördelning av arvet om du så önskar.

Om du har dubbelt medborgarskap kan du välja vilken lag som ska tillämpas. Men du kan inte välja något annat lands lag än de du är medborgare i.

Den svenska testamentsrätten ställer vissa formkrav på ett testamente. Ett giltigt testamente måste vara skriftligt, ha två vittnen som ser dig underteckna det och själva undertecknar det. Vittnena måste också förstå att det handlar om ett testamente. Försök att vara så detaljerad som möjligt i ditt testamente med hänsyn till eventuella arv och andra tillgångar från utlandet.

Om den avlidna har upprättat ett testamente gäller testamentet istället för arvsordningen. Det finns dock begränsningar som innebär att den avlidnas bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) alltid har rätt till en del av arvet.

Genom att upprätta ett testamente kan du bestämma hur din egendom ska fördelas efter din död. Här följer några viktiga punkter om testamenten i Sverige:

1. Testamente kontra ärvdabalken: Ett testamente ger dig möjlighet att avvika från ärvdabalken och lämna arv till personer som normalt inte skulle vara berättigade till det. Du kan också ange önskemål om begravning, förmyndarskap för minderåriga barn med mera.
2. Giltighet: Ett testamente måste vara skriftligt och undertecknas av dig inför två vittnen. Vittnena ska också underteckna testamentet. Datumet är viktigt för att avgöra vilket testamente som gäller om det finns flera versioner.
3. Ändringar: Du kan när som helst ändra ditt testamente. Det är viktigt att uppdatera det om dina önskemål eller din livssituation förändras.
4. Registrering: I Sverige finns det ingen möjlighet att registrera ett testamente hos en statlig myndighet som Skatteverket. Se till att förvara testamentet i original på en säker plats.

Dubbelt medborgarskap

För arvingar och förmånstagare har EU:s arvsförordning förenklat hanteringen av olika arvsfrågor som involverar flera länder. Enligt arvsförordningen har en person som är medborgare i flera länder rätt att välja vilket av dessa länders arvsregler som ska tillämpas på personens arv. Detta val av lag kan inkluderas i ditt testamente var du än upprättar det.

Om en EU-/EES-medborgare inte väljer ett lands lag i sitt testamente aktiveras istället arvsreglerna i det land där personen avled eller hade närmast anknytning till.

En svensk som är bosatt i ett annat nordiskt land ska upprätta ett testamente där det framgår att svensk arvsrätt ska gälla om personen vill säkerställa att arvet fördelas i enlighet med svensk lag.

Läs mer om svenskt testamente på Svenska domstolars webbplats.

När en svensk medborgare eller en utländsk medborgare som varit folkbokförd i Sverige avlider i ett annat nordiskt land rapporterar den utländska ambassaden eller konsulatet normalt dödsfallet till Skatteverket. Om så inte sker måste den avlidnas anhöriga informera Skatteverket och Pensionsmyndigheten om den avlidna har fått pension från Sverige.

Ambassaden i det aktuella landet kan ge anhöriga hjälp och stöd. Det kan handla om kontakt med lokala myndigheter, rådgivning om nödvändig dokumentation och registrering av dödsfallet.

Om en svensk avlider utomlands kan ambassaden hjälpa till med

• att få fram information om händelsen från lokala myndigheter
• att ge råd om nödvändig dokumentation för hemtransport av den avlidna
• att ge råd om lokal begravning
• att registrera dödsfallet hos Skatteverket.

Om det finns en försäkring brukar försäkringsbolagets larmcentral hjälpa till med det praktiska i samband med dödsfallet. Försäkringsbolaget kan till exempel bekosta hemtransport av den avlidna.

Saknas försäkring kan ambassaden hjälpa anhöriga med råd om hemtransport eller lokal begravning på plats. Detta bekostas av de anhöriga. Ambassaden kan inte låna ut pengar till sådana utgifter.

Transport av kista eller urna till och från Sverige

Om ett dödsfall inträffar utomlands är det de lokala myndigheterna som fyller i ett dödsbevis. Sedan ska du som anhörig kontakta ambassaden eller konsulatet. Ambassaden eller konsulatet kan hjälpa till med råd och vägledning i samband med eventuell hemtransport av kista eller urna.

Om den avlidna inte ska kremeras före transport utomlands ska myndigheterna utfärda en passersedel för lik, som även kallas likpass, till den avlidna. Passersedeln säkerställer att de hälsomässiga och administrativa kraven för transport av den avlidna är uppfyllda.

Vid transport från Sverige till ett annat land ska en passersedel för lik utfärdas av Skatteverket i Sverige. Vid transport till Sverige ska passersedeln utfärdas av behörig myndighet i avsändarlandet. Det finns särskilda krav på utformningen av kistan, som måste vara tät och tillräckligt solid.

Det kan vara väldigt dyrt att ta hem den avlidna i kista, varför många väljer kremering i det aktuella landet, för att senare få urnan skickad till hemlandet.

Passersedel för lik krävs inte vid transport av aska till eller från utlandet eller vid transport av lik inom Sveriges gränser. Men du måste meddela Skatteverket om du ska föra in aska till Sverige, och du måste beställa en passersedel för stoft från Skatteverket för att föra ut aska från Sverige.

På Skatteverkets webbplats hittar du information om transport av lik och urna med den avlidnas aska till och från Sverige.
 

Svenska myndigheter har tagit fram en efterlevandeguide för att underlätta för dig som har förlorat en nära anhörig. I den hittar du information om resurserna som finns i Sverige för att hantera sorg och möjligheterna att få ekonomiskt bistånd i samband med dödsfall.

Guiden är utformad för att ge klarhet och vägledning under en känslig tid då det kan vara svårt att navigera genom de olika aspekterna av dödsfall i Sverige.

Pension och ekonomiskt stöd till efterlevande

När en make/maka eller sambo dör kan du ha rätt till ekonomiskt stöd i vissa situationer. Det är viktigt att du tar reda på vad som gäller för dig:

• Ta reda på om du har rätt till efterlevandepension genom Pensionsmyndigheten.
• Ta reda på om du har rätt till ekonomisk ersättning från gruppförsäkring genom den avlidnas arbetsgivare.
• Ta reda på om du har rätt till ekonomisk ersättning från försäkringar.
• Ta reda på om du har rätt till bostadsbidrag från Försäkringskassan. Du måste själv ansöka om det.
• Ta reda på om du som pensionär har rätt till bostadstillägg för pensionärer från Pensionsmyndigheten. Du måste själv ansöka om det.

Du kan kontakta din ambassad, den avlidnas kommun eller någon av dessa myndigheter för att få hjälp med vad som gäller i din situation: